{"id":232591,"date":"2016-07-20T06:06:22","date_gmt":"2016-07-19T20:06:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.saipantribune.com\/?p=232591"},"modified":"2016-07-20T06:06:22","modified_gmt":"2016-07-19T20:06:22","slug":"chenot-lasarinu","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/chenot-lasarinu\/","title":{"rendered":"Chenot Lasarinu"},"content":{"rendered":"<p>Todu humu\u00f1gog lau memegai\u00f1a ti kumomprende na i primera defektun i tanu` gaige gi baban kinalamten ekonomia. Kada ma-atan halom mali`e na namasa` kulan mohon pipinu` na chenot lasarinu. Todu lumetke kase pot mapot na asuntu. Guaha probleman miyu man-manaitai?<\/p>\n<p>Yangin un` diskuattisa papa` sustansian ekonomia siempre un` tunog gi monedan familia yan kau suffisiente ginanan niniha para uma-akude nesessidat siha diariu. Gi mismu tiempu, kada sumeha hau ginen offisiat na checho`-mu kumu representanten i tautau pues kontodu hagu sumasaunau muna` chatsaga linala` familia.<\/p>\n<p>Hafa ma`a\u00f1au miyu humala halom i toru gi pastahe para in` ketu\u00f1gu haf` nesessidat\u00f1a? Kau ha nesessita hanom pat pastu? Haf` taimanu unna` mansu `nai ni hagu ma`a\u00f1au hau humihute? <\/p>\n<p><strong>Priniponen Sueddu<\/strong><\/p>\n<p>Todu atmos banda, bisnis yan gobietnu, debi u apase empleau sueddun mafanana`an \u201cprevailing wage\u201d (sueddu gi ora) yangin man-emplea hutnaleros ginen hiyu\u00f1g (CW), segun i priniponen aktu ni inentrodusen Sen. Paul Manglo\u00f1a gi mapos na semana.<\/p>\n<p>I puntu para uma-asegura na matatiye lai sueddu `nai kabales ma-apase empleau disiente. Ginen este ha soyu` siempre tautau tanu` manhanau guatu gi praibet pot esta a\u00f1goghuyun i sueddu. Mas fitme na pisu para tautau-ta.<\/p>\n<p>I otru attikulu i para uma-espiha, gi halom dos a\u00f1os, mana` parehun sueddu gi todu atmos banda gi parehu na offisiu siha. Yangin ma-estudia hau engineering pues i sueddun este na offisiu gi todu dos patte, bisnis yan gobietnu, debi u parehu. Hana` guaha mas amtau na modun sueddu `nai i man-ma-eduka na tautau umasoda` a\u00f1goghuyun na sueddu gi praibet.<\/p>\n<p>Adumididi` siempre mas megai tautau-ta gi bandan praibet pot mas bali yan parehu sueddu gi todu atmos banda. Mauleg na appottunidat para i mas man-animu na tautau-ta piot i mauleg edukasion niha. Mas siempre u guaguan sueddun praibet. Mas lokue` tasoda` i man-paire na professionat gi bandan bisnis. Mauleg na prinipone i ginagau Sen. Manglona guine na puntu siha.<\/p>\n<p><strong>Disposision Fondu<\/strong><\/p>\n<p>Mauleg umakomprende ensegidas haye gai atoridat man-dispone fondun publiku antes de umayuma i salape`. Gaige este solu gi ramas lehislatura. Debi u tutuhongue` gi sanpapa` na guma gi hechuran lehislasion. Estague` klaru na mandatun i konstitusion.<\/p>\n<p>Kontodu fondu ginen i casino debi uma-entrega guatu i lehislatura para u dispone antes de disposision gobietnu. Hu\u00f1gan esta mase\u00f1ala usun este na salape`. Lau debi u komplidu gi hilu` disposision lehislatura para u ligat.<\/p>\n<p>Estague` layeye i huna` halom na keha gi kotte. Mauleg sa` i gobietnu mismu kumonfitma na dinanche i puntun lai atoridat man-dispone fondun publiku. Debi umadanche chachala\u00f1a para mu\u00f1ga manadan birada pot che`chu` diskuidu!<\/p>\n<p><strong>Diskriminasion<\/strong><\/p>\n<p>Sige mas te`ug i geran entalu` man-atilu\u00f1g yan man-a`paka` giya America. I neguru ileleg\u00f1a na megai gi tautau niha man-mapake ni polisian man-a`paka`. I faktu na rekot ileleg\u00f1a na megai\u00f1a a`paka` pininu` atilu\u00f1g pot usun pake.<\/p>\n<p>I muebementun \u201cBlack Lives Matter\u201d (gai bale linala` man-atilu\u00f1g) si\u00f1a ha` lehitimu `an un` bira tatte i asuntu gi estorian iya America antes yan `nai pa`gu ma-establese kumu nasion. Klaru na esklabu i atilu\u00f1g `nai guaha manmafa` benta kulan attikulu gi estanten tenda. Chatpagu na tinatte kontra i los probes.<\/p>\n<p>Ginen inaligau todu rasan tautau pot justisia para todus mina` dispues adumididi` manma-aregla parehu na tratamientu gi maseha haye. In` hasu estorian Dr. Martin Luther King? Guiya mas afamau na kabisiyun inaligau justisia para todus. Ahe` ti ha limitte checho`\u00f1a gi man-atilu\u00f1g na ha inklusu todu rasan tautau.<\/p>\n<p><strong>Inadahen Fi\u00f1kas<\/strong><\/p>\n<p>Sige machukan kuentos na guaha mas fondu gi kaha para otru sakan, 2017. Gi mismu tiempu propriu na in` adahe gastun nuebu na fondu. Atan haf` mamamaila` `an magpu` maseden tautau hiyu\u00f1g na empleau. <\/p>\n<p>La fotte este na linau kontra ekonomian i tanu` para u destrosia. Poresu na get adahe ya in` fan mamo`lu para `an mattu ennau na mattiempu yan didog na mattirun eskases. I tautau manlulupog hanom gi tiempun uchan ahe ti `nai a\u00f1glu` i tanu`.<\/p>\n<p>Sattun na sensian responsablidat i inadahe gi fi\u00f1kas gi ti asigurau na karera mona. Mu\u00f1ga mabatga hamyu gi kadu` na adelantu siha sa` siempre kada unu u dimu `an magpu programan CW2 na hutnaleros. Lamegai na bisnis para u huchum. Ha transladague` este guatu gi menos na aduana (tax) para i kaha. Gaige este na obligasion gi dos patman kanai miyu!<\/p>\n<p><strong>Amotsan Eskuela<\/strong><\/p>\n<p>Man-suetten famaguon na tiempu sa` guaha amotsan oga`an yan talo`ane gi eskuela. Man-mattu gi eskuela dispues ma\u00f1ugu` gi cafeteria man-amotsa. Programa ni mana` guahaye para estudiante siha ni numesessita ayudun alimientun ne\u00f1aknu`. Man-suette!<\/p>\n<p>Hame antes, tat grifu yan drinking fountain ti in` falague man-gimen antes oran estudiu. Magradua-yu` kontodu diploman ma\u00f1oplan hanom grifu. Dios mihu! Dispues i bento` mame mabalulutan gi halom hagun choda ni mafalulun pa\u00f1eles. Tat halom ta\u00f1ganta\u00f1gan ti in` fatoigue umusune bento ginen i gima`.<\/p>\n<p>Animu na estudiante i ma\u00f1asaga gi chagu` tat kumu Susupe yan San Antonio ni man-mamomokat diariu achog para amotsan talo`ane. Konsidera i mattiempu `nai man-e`ensinahyau entalu` fina nahgo\u00f1g estake man-mattu gi eskuela sino gima` niha.<\/p>\n<p>`An bomento` hau pabu (satdinas) lamegai problema-mu sa` ni habun paupau taya` gi kemun eskuela. Debi un` yilulog hagun hayu mientras madadandan i kampanan eskuela. Lau paire na finapos sa` hana` fan eyag ham manla`la` gi guinahan mame. De hemunos kau balutan hagun choda. Fan hakut sa` un` atrasau!<\/p>\n<p><strong>Huntan Lehislatura<\/strong><\/p>\n<p>Hu baba i Channel 23 para bai eku\u00f1gog huntan lehislatura. Sige hu akanteha haf` madiskukute pot todu man-finu` E`E\u00f1glis ya ti fafayi-hu finu` Amerikanu. Ai na animu ham yan Magoo `nai sige umensinayau para bai`n komprende i madiskukute na attikulu. Anog na memegai\u00f1a ti man-lagse` gi finu` E\u00f1glis hombre kada ratu ma`tut haf` makeke sa\u00f1gan.<\/p>\n<p>&#8212;<\/p>\n<p>Mattu fa\u00f1ata`an `nai todu man-tostus na hagun cha`guan matutuhon man-palapa. Tres dias dispues todu betde i cha`guan gi oriyan guma`. Magahet na da\u00f1kulu na difirensia i naturat yan rinegan tautau hanom grifu. Mauleg para i lancheria finatton fa\u00f1ata`an.<\/p>\n<p>&#8212;<\/p>\n<p>`An un` katdun niyog i guihan na seguru na ti bollan. Kumu un` diskuida hau pues humuyu\u00f1g hagu bumenenuye familiamu.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Todu humu\u00f1gog lau memegai\u00f1a ti kumomprende na i primera defektun i tanu` gaige gi baban&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[8776,12580,11876,12581],"class_list":["post-232591","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-opinion","tag-black-lives-matter","tag-inadahen-fi","tag-martin-luther-king","tag-paul-manglo"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/232591","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=232591"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/232591\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=232591"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=232591"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=232591"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}