{"id":33786,"date":"2014-05-01T07:55:17","date_gmt":"2014-04-30T23:55:17","guid":{"rendered":"http:\/\/tribune.ctsi-logistics.com\/?p=33786"},"modified":"2014-05-01T07:55:17","modified_gmt":"2014-04-30T23:55:17","slug":"man-nahlalang-na-biahe","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/man-nahlalang-na-biahe\/","title":{"rendered":"Man-\u00f1ahlala\u00f1g na biahe"},"content":{"rendered":"<p>Yangin 2,000 na kuattu ha nesessita i Saipan casino, `nos kuantos asuntu ha pega fuetsau ni debi to oppe sin ditension: Siempre ha nesessita 5,000 na empleau `nai mas bula tautau hiyu\u00f1g guine. Manu `nai para umahatsa este na fasilidat? Tanu` praibet pat publiku?<br \/>\nYa haf` na tanu` para i mas ke 5,000 na applikanten residential homestead? Kau propiu na i interest inestablesen primet gima` familia u madagau ta`lu gi un` banda? Kau una` fan ke`yau hit ta`lu i interes man-sabiun hegsu` I Deni?<br \/>\nn n n<br \/>\nDispues de 30 a\u00f1os deste ke ha di\u00f1gu Marianas, mattu i prohimu man-bisita kumu ritirau na sergeant major. Anog ginen ma\u00f1a\u00f1a na da\u00f1kulu apattau esta yan kutturan tano`\u00f1a. I didision lamayot patte pot appottunidat familia\u00f1a. U hanau tatte lau siempre mafattu espiritun minahala\u00f1g gi isla `nai mafa\u00f1agu-gue`. Komprendiyon.<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>`Nai ma-offrese flitadan guaka ha renunsia. Ha ayeg dinibanan pan yan hamburger ni ha fuyot para amotsa\u00f1a. Kase pot trenta a\u00f1os tumaigue\u00f1a guine na mali\u00f1gu gi santatte i kuttura\u00f1a. Lau pot nesessidat familia\u00f1a.<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>Deste 1904 ha fahan si bisabuellu\u00f1a un` da\u00f1kulun tanu` ni mafa` pastahen guaka. Sige pa`gu i federat man-estotba pot apas atkilon. Yangin hagas tanu` familia, haf` bisnes\u00f1a i federat umesuette gi hagas lanchon guaka deste antes? Direchon man-due\u00f1u debi umaprotehe!<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>`Nai mafa\u00f1agu patgon isla, dos ha soda` deste ke echu tautau: dikiki` na tanu` yan da\u00f1kulun tasi. Todo atmos banda `nai ma-establese kuttura yan tradision natibu. Pa`gu, man-mahogse hit areglun federat `nai guiya siempre umaprubecha apas minan tano`ta yan tasi-ta. Haf` hinasson miyu nu este yan kau propiu ta petsige pot futtuna-ta?<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>Hana`e-yu` un` amiguhu fina` dandan ni mauleg para adelanton titanos. Tula noche hu dandan mientras sigeyu` ma\u00f1gge`. `Nai monhayan-yu`, hu rikonose kau guaha adelantu gi titanos-hu. Trabiha parereru ha` moduru-hu. Hu funas! Tatnai sisida una` lamen-yu` mas.<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>Ha faisenyu` un` nietun di\u00f1ga haf` na ti malagoyu` na u finatinase chocolate cake as biha\u00f1a. Hu repite na guahu ha` solu si\u00f1a managu` kumu asagua. Fan espiha pindehu asaguamu! Ai na grasian ham na dos sa` trabiha sais a\u00f1os ha` i prohimu.<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>Un` finu na balaku tuminane` gi halom tanu`. `Nai ni mona ni tatte, fuetsau hana` setbe kalulot\u00f1a umetguegue`. `Nai ha tantan \u00f1aihon ha danche pidason hayu. Puti mampos na hana` hanau halom gi pachot\u00f1a ya kontodu take`\u00f1a. Kochinu!<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>Sige amiguhu Magoo chaka chaleg\u00f1a `nai mapapatten tiau asuntu siha ni man-kandidadatu para mayot entalu` Luta yan sankattan siha na islas. Para Luta, buena yangin guaha planon mafahan batku para lateria siha. Parehu na asuntun nesessidat giya Tinian.<br \/>\nSaipan maseha umana` halom planon mananum flores tamantiget pot para u suha gi areglon galagu. I sankattan mauleg yangin guaha planon para mafahan sahyan dulalas&#8211;chopper. Ai haf` na satdinas i manadan kandidatu siha.<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>`Nai madispone i sumen hihot na amigu\u00f1a, ma\u00f1gge` i prohimu kanta\u00f1a, \u201cTa`lu Dididi Mas\u201d maseha pot amesta yan mames siha na memorias deste antes. Paire na tunada pot hagas tiempon niha gumandu gi kanton tasi hulu` esta i hegsu` sabana.<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>Sige tuma\u00f1ges i prohimu `nai masa\u00f1gane na para uma-utot sanot\u00f1a pot lamas ginen chetnot daibites. Hafaisen i asagua\u00f1a ya haf` i otru sa\u00f1ot\u00f1a, ineppe, \u201cSiempre uma-utot lokue` piot ya un` daflogue hau inasnen tukon atulai\u201d. Dios mihu na finu` chatkonsuelu!<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>I tutuhon chetnot parehu yan hanom gi puntan talapos. Adumididi` sige halom estake todu masmai. Solu un` hala yan fugu` ensegidas, siempre u fattu gi punta. Adahe hinemlu` miyu!<\/p>\n<p>* * *<\/p>\n<p>Pot tres semana todu man-hahalom gi Emergency Room gi hospitat puru esalau pot putin pechu. Ti hu tu\u00f1gu` na guaha pestin pechudu na chetnot.<\/p>\n<p>Afa\u00f1ielos, gaige i hale` probleman natibu hinemlu` gi sentada. Taya` ineskohe haf` ta sumumuke pachotta kumu ta suhon halom. Pot fabot adahe dididi` kinanu` miyu. Suhaye ma`asin, mantika yan mames siha na ne\u00f1kanu` yan gimen.<\/p>\n<p>Hahassu na ni unu mafa\u00f1agu yan chetnot. Lau todu haf` dispues un` petsige siempre u dinikta haf` hinemlo`mu gi karera mona. Hu\u00f1gan makat ta tatiye haf` propiu lau ennau na disision gaige solamimu giya hagu na maisa. Dispues, pot fabot fan man-osge tinagu` i mediku ya in` gimen amot miyu.<\/p>\n<p>Mu\u00f1ga mama` mediku ya un` ta`lon dumispone tinago`\u00f1a amot. Gigon ti man-osge hau siempre u inatisa mas chetnotmu ke tutuhon. Debi ta pulan maisa hit sa` diberas guaguan gaston hinemlu`.<\/p>\n<p>Dispues, ti bali un` makoni`e ni mas mauleg gi tanu` na medikun korason `an esta mayamag todu sensing korasonmu `sino todu gigatmu man-hinichum mantika. Gaige este na disposision gi hagu mismu namaisa.<\/p>\n<p><em>John DelRosario Jr. is a former publisher of the Saipan Tribune and a former secretary of the Department of Public Lands.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Yangin 2,000 na kuattu ha nesessita i Saipan casino, `nos kuantos asuntu ha pega fuetsau&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-33786","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-opinion"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33786","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33786"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33786\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33786"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33786"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33786"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}