{"id":44952,"date":"1998-12-29T00:00:00","date_gmt":"1998-12-29T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/93ee4c9b-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"1998-12-29T00:00:00","modified_gmt":"1998-12-29T00:00:00","slug":"93ee4cb1-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/93ee4cb1-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Bara\u00f1ka na hinanao 1998"},"content":{"rendered":"<p>Un` okasion solu namagof gi tutuhon este na sakan:  I mana` fanhula` i mina` sais na gobietnon Marianas as Governor Pedro P. Tenorio yan Lt. Governor Jesus R. Sablan.<\/p>\n<p>Dispues de este, ha ye\u00f1gyo\u00f1g hit planon i Depattamenton Interior para u federalisa iya Marianas gi hechuran akto ni ha petsisige gi Congresson Estados Unidos de America.  Tinatitiye este nu i fette na sagon ekonomia ginen Japon yan Asia.<\/p>\n<p>Mansuette hit gi uno na asunton Marianas sa` uno gi mas metgot na Congresson America as Se\u00f1or Tom DeLay bumisita hit ya konfotme na mientras mas taya` estotbon otro eskaleran gobietno, mas mauleg siempre kinalamte\u00f1a pareho ha` Marianas yan otro estados siha giya America.  Tananae` si Congressman DeLay mit grasias pot ha polu komo amigu\u00f1a fehman i taotao Marianas.  Pareho na agradesimiento tananae` i Preston Gates pot todo i animu\u00f1a umayuda hit giya Washington.<\/p>\n<p>Oppan mampos i destrosion i mafananaan` Asian Crisis guine gi bandan bisnis siha.  Mas munenos i rinikohen kontribusion tax ginen este na sago.  Hafa mamamaila`, gaige ennao na kuestion gi patman i kanai ta elihe pot para u ayuda i publiko hinerat gi un` karera na mampos chaochao.  Ta diseseha na u guaha sensian mauleg na kabayero gi entre siha gi masatban asunton linahyan siha.<\/p>\n<p>Gi mismo chinatsaga, mampos udu i Depattamenton Interior gi ayudo ni ta gagagao siha pot salape` Marianas nu i appruebao esta.  Lao este na salape` solu si\u00f1a magasta yangin muna` halom Marianas planon uson este na pottamoneda.  Guaha lokue` lai ni sinede Marianas umayao $240 miyon pesos pot para una` kalamten i ekonomian Marianas.  Lao gaige este na asunton gi presente na mai`ina nu i administrasion.<\/p>\n<p>Mansuette hit lokue` na sakan sa` taya` da\u00f1osu na pagyo fumatoigue hit.  Felis hinanaota guine na patte ya tananae` i Nanalibreta mit grasias pot ti ha fatoigue hit este na ira.<\/p>\n<p>Mientras tantos, ta diseseha fehman na u guaha adelanto gi ekonomian Japon sa` soluke ha aregla halom gima`\u00f1a `nai si\u00f1a u guaha dididi` adelanton ekonomia guine.  Mampos \u00f1aba` i ha petsisige siha na asunto.  Esta na`matman i para u fan ayuda otro nasion siha ni manbasnag guine gi alacha `nai gi mismo tiempo ni guiya mismo ti areglalao ekonomia\u00f1a.  Buente mas antao gi todo planon ekonomia na si\u00f1a ha ayuda i otro sin u matompu`.<\/p>\n<p>Giya Estados Unidos de America, mampos oppan i malabidan Presidente Clinton `nos pot adutteria lao pot mandage gi menan i Grand Jury pot hafa bida\u00f1a.  Tai minagtos i dinagi\u00f1a kontra i grand jury, publikon America yan Congresson America na esta ma-apprueba dos asunto nu i sanpapa` na guma` Congresson America ni mafananaan` impeachment:  1).  Mandage.  2.) Ha kontradise i lai justisia.  Kulan ha` si mangagao dispenso lao ni unabes `nai ha admite na hu\u00f1gan mandagegue`.  Ai, lastima todo i mauleg bida\u00f1a para i publiko hinerat.  Lao i asunto esta ti pot morat, na ligat.  Gaige pago i asunto gi menan i US Senate.<\/p>\n<p>Ginen iya Roma, mangagagao i Santo Papa mana` paran lai siha gi entero elmundo pot sentensian mapuno` un` kriminat.  Konfotmeyo` nu este lokue` na ginagao sa` guaha siha manmasusede `nai mapuno` i prohimo dispues masoda` na ti guiya manisague lai.  Dispues lokue, haye hit nu i taotao na para ta puno` prohimuta lao hombre i Saina manasisi`i?<\/p>\n<p>Maseha bara\u00f1ka hinanaota ya u estira papa\u00f1a esta i otro sakan, maila` tafan da\u00f1a nu i natibo sa` solu hita si\u00f1a chumachalane i manatatte mas ma`lag na chalan gi futuron niha. Taya` esta kampo para sensian imbidio ni mampos nachatsaga yan destrosiao gi linala` mayotmente.  Tafan aguot` kanai uno yan otro ya ta konsige hafa mauleg para i futuron famaguonta sa` pot siha na esta ta mamattit haanita.  Felis A\u00f1os Nuebo para todos!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Un` okasion solu namagof gi tutuhon este na sakan:  I mana` fanhula` i mina` sais na gobietnon Marianas as Governor Pedro P. Tenorio yan Lt. Governor Jesus R. Sablan.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-44952","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44952","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=44952"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44952\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=44952"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=44952"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=44952"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}