{"id":46826,"date":"1999-06-03T00:00:00","date_gmt":"1999-06-03T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/94bc59ec-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"1999-06-03T00:00:00","modified_gmt":"1999-06-03T00:00:00","slug":"94bc5a00-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/94bc5a00-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Sensian natibo gi halom chinatsaga"},"content":{"rendered":"<p>Kada matto mensahe na mado\u00f1gdu\u00f1g talo Marianas, tumalag hilo`yo` gi Saina manmagagao asi`i gi enemiguta sa` ni siha mismo ti ha komprende i asunton Marianas.  Man-atotgante gi asunton linala`ta sin konsiderasion na estomagon familia makeke \u00f1ega `nai los uttimos ma\u00f1ala\u00f1g i petmanente na guaddian este siha na islas.<\/p>\n<p>En kuando, kuando, sige hu atetuye hafa dipotsihe sustansia\u00f1a sisteman gobietnamienton demokrasia.  Ti presiso tafan chago:  pot mas ke 200 a\u00f1os deste mafotma i gobietnon Estados Unidos de America, esta pago i neguru kulan fagas diskriminasion i los probes gi todo kinalamten niha.  Ayo mina` hu aksepta na para todo i mattiro, ti baiho seha sa` yangin ta sede gumacha` yan timiges haanita, ha gana hit sensia.<\/p>\n<p>Mafatto un` da\u00f1kulo na kuestion gi hinasogho:  hafa na sige si Presidente Clinton ha fama i felis na tiempon abundansia gi ekonomian iya America lao ni unabes `nai ta hu\u00f1gog ha mensiona na sumasaonao Marianas bumenifisio guine na programa\u00f1a?  Diberas, matto gi pairen hipokrito este as Presidente Clinton i para u sige bumohao na paire ekonomian America `nai gi mismo tiempo sige ha ke puno` haanen natibon Marianas lao mansudadano hit lokue`.<\/p>\n<p>Kao manmalefa na tatu\u00f1go manmanaita fino` English yan lokue` ta komprende kabales si\u00f1ienten machanda direchota komo membron familia?  Hafa mohon ya ma\u00f1asaonao i kumeke fu\u00f1ot direchota yan linala`ta gi mismo estao `nai mangaige hit pago?  Hana` hahassoyo` este na chatchochu` i manmafanagueta ginen i dotrinan i Saina na chamo chocho`gue kontra i otro i tiyamo na umachogue giya hago mismo.<\/p>\n<p>Solu pot este na finana`guen i Saina mina` kontentoyo` mana` kahaga` gi halom todo este siha na mattiro.  Hu pega i futuron taotao-ho natibon este siha na islas i kanai i Nanalibreta.  Solu guiya i tai achaigua na jues gi detetminasion uttimo disposision pot todos i tailaye na chochu` ni manma-intended sin ditension kontra hita.<br \/>\nMaila` tafan aguot` kanai uno yan otro ya tafan hita manmatcha mona kumayon todo dicho na direchota.  Si Yuus Maase`!<\/p>\n<p>Probleman daibetes gi halom natibo<\/p>\n<p>Kada guaha kampo, hu bisita tatte un` chetnot na sige duma\u00f1kulo na problema gi halom natibon Marianas.  Guiya este i daibetes osino mames haga`.  Un` chetnot na debi u guaha mas inadahe sa` gigon nina`ye hao, todo patte gi sanhalomo ha tutuhon man-inaminasa sa` esta i primera patte ni prumududuse naturat na uson asukat para i tataotaomo ti machochochu`.<\/p>\n<p>Dos asunto sumen presiso para ayo siha i esta mannina`ye nu este na chetnot:  1). Diario na eksisio tat komo pokat chadeg.  2).  Mas inadahe gi ne\u00f1gkanomo.  Dimas de un` ason gi menan television dispues de chumocho hao, mauleg\u00f1a un` tulus hao mamokat gi fina` kampo `nai si\u00f1a unna` kalamten tataotaomo.  Estira hao antes de un` tutuhon mamokat kosake si\u00f1a un` prepara tataotaomo para este na eksisio.  Mu\u00f1ga ma-afuestsas i distansia.  Tutuhon adumididi` pot rason na buente esta apmam na tiempo deste uttimo aktibo unna` kalamten tataotaomo.<\/p>\n<p>Yangin matto hao gi asunton ne\u00f1gkano`, pot fabot suhaye todo fina` mames deste pastre esta softdrinks.  Na` para i uson mantika yan maasen gi ne\u00f1gkanomo.  Na bula mas golai yan fruta diaramente.  Mu\u00f1ga chumocho kantida gi kada sentada.  Mauleg un` na apattao maseha kuatro esta sais biahe gi haane.  `An chumocho hao, mu\u00f1ga ma ambentuye.  Gigon un` siente haspog, kahulo ginen i sentadamo ya un` famokat \u00f1aihon antes de un` deskansa.<\/p>\n<p>Besita i medikon daibetes gi Commonwealth Health Center ya un` mariseta regulatmente `nai si\u00f1a marikonose i kantidan asukat gi haga`mo.  Yangin ti ta adahe hinemlo`ta, hita mismo para ta sapet maisa hit yan lokue` i familia `nai esta addet mampos pinadesita pot msimo diskuiduta.  Hago solamismo kapitan i hinemlo`mo.  Ayudan maisa hao yan i familiamo puede mas menos na minasapet para todos.<\/p>\n<p>Strictly a personal view. John S. DelRosario Jr. is publisher of Saipan Tribune<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kada matto mensahe na mado\u00f1gdu\u00f1g talo Marianas, tumalag hilo`yo` gi Saina manmagagao asi`i gi enemiguta sa` ni siha mismo ti ha komprende i asunton Marianas.  Man-atotgante gi asunton linala`ta sin konsiderasion na estomagon familia makeke \u00f1ega `nai los uttimos ma\u00f1ala\u00f1g i petmanente na guaddian este siha na islas.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-46826","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46826","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46826"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46826\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46826"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46826"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46826"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}