{"id":47140,"date":"1999-06-29T00:00:00","date_gmt":"1999-06-29T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/94cc6754-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"1999-06-29T00:00:00","modified_gmt":"1999-06-29T00:00:00","slug":"94cc676a-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/94cc676a-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Teug` na probleman natibo"},"content":{"rendered":"<p>Man-matto hit guihe na eskalera `nai i linala`ta sumen chatsaga ya gumuaha tiempo umina osino umebalua hafa fattata dispues de bibo na fanda\u00f1go, `nai duro i baila yan a`ga\u00f1g na dandan, machuchuda maneska ya todo manbulacho, lao ni uno rumikonose kao ma`adahe i sesebla na ne\u00f1gkano` ni linachai nu i galagon bisino.<\/p>\n<p>Manmatmata hit gi sigiente o`gaan `nai todo katma sa` hagas manhanao i bisita.  Dispues `nai ta ripapara na bula da\u00f1o pot diskuiduta mismo sa` hana` fan bachet hit i bibon fanda\u00f1go gi pai\u00f1ge.  Guiya este na tiempo i tiempon abundansia gi uttimon ochenta siha na sakan `nai mampos chadeg i kinalamten i tano`.<\/p>\n<p>Guiya ayo na tiempo `nai lamegai familia man-suette gi atkilon tano` `nai machuchuda i pottamonedan niha.  Memegai\u00f1a magasta gi asunton latga ke nesessidat.  `Nos kuantos ha` umadahe fi\u00f1kas niha.  Lamayot patte esta hokog i suetten niha ya mana`lo tatte gi hagas offision niha.  Sumen na` triste na finapos diskuido.<\/p>\n<p>Matto gi ta gacha` ayo na eskalera `nai esta tita prepararaye chochu` i taotao tano`.  Mas hit man-hinalulula umestablese chochu` para taotao hiyo\u00f1g.  Todo sunidon planon futuron famaguonta uttimo\u00f1a disintunao sa` ta sede otro sunido ni estra\u00f1ghero kontra i tradision yan kutturan natibon este siha na islas.<\/p>\n<p>Diberas, este i tiempon eskases `nai didog chinatsagan kinalamtenta gi pisuon ekonomia kulan mohon bendision ginen i Saina `nai ha sede hit man-deskanso pot unrato para ta talon kumonsidera amana sesso `nai ta diskuida hit.  Hu\u00f1gan, bula adelanto fumatoigue hit lao i primero kuestion:  Kao magahet na ennao na adelanto ha atbansa i kualidat linala` taotao tano`?  Malago` ha` yo` umoppe &#8220;hu\u00f1gan&#8221; lao i linie`ho gi kualidat linala` natibo mampos chago` yan i man-sa\u00f1gan na &#8220;adelanto&#8221;.<\/p>\n<p>Pot ihemplo:  Yangin ta ebalua i industrian turista, hagas mana` fanhuyo\u00f1g i natibo pattsipasion niha ni Japones osino maseha haye ni manhatsa hotel guine siha na islas.  I petmanente na pattisipasion mana` suha ya siha pago gumulususune i ganansia.  Hu\u00f1gan guaha siha chochu` guine na industria para `nos kuantos taotao tano`.<br \/>\nLao i kakatne\u00f1a gi hechuran ganansia hagas man-madispacha i natibo!  Lastima sa` sesso tafa` fagas pachotta na i industrian turista i primera industria ni sumustetene i ekonomian Marianas.<\/p>\n<p>Diskuiduta ha` lokue` na mampos megai taotao hiyo\u00f1g guine achogha` ti presiso na u guaha taiguine na numeron empleao ginen hiyo\u00f1g.  I masusesede pago `nai chumatsaga i pisuon ekonomiata, megai mana` fan basta taotao hiyo\u00f1g gi checho` niha, lao lamayot patte esta pago mangagaige ha` gi tano` sa` matu\u00f1go` na taya` chochu` gi tano` niha.<\/p>\n<p>`Nai fatso i Depattamenton Labor and Immigration umatetuye umasegura na ha bira siha tatte este na empleao gi tano` niha, ma\u00f1aga ya sige man-e-suette chochu` maseha mano `nai guaha bakante.  Dos masusede guine:  1).  Esta ti ligat este siha na empleao hiyo\u00f1g.  2). Ha choma` i famaguon natibo manmachochu` sa` megai besis ni matampe i ti ligat na kondision `nai manmachochochu` este siha na taotague.<\/p>\n<p>Afa\u00f1ielos, presiso na u guaha satton na dina\u00f1a entalo` natibo para u husga i kompas kualidat linalata antes de u mahuchom i pettan pago na siglu.  Yangin ti ta aregla este siha na diskuido, kada rato ha` siempre ta repite i mismo linache gi mamamaila` na siglu.  Pago i oran ma\u00f1gorihe kulan un` prohimo ni brabo.  Chamo nana\u00f1ga na estake esta atalag `nai para un kone` para i hospitat.  Si Yuus Maase`!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Man-matto hit guihe na eskalera `nai i linala`ta sumen chatsaga ya gumuaha tiempo umina osino umebalua hafa fattata dispues de bibo na fanda\u00f1go, `nai duro i baila yan a`ga\u00f1g na dandan, machuchuda maneska ya todo manbulacho, lao ni uno rumikonose kao ma`adahe i sesebla na ne\u00f1gkano` ni linachai nu i galagon bisino.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-47140","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47140","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47140"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47140\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47140"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47140"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47140"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}