{"id":47331,"date":"1999-07-15T00:00:00","date_gmt":"1999-07-15T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/94d4cd48-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"1999-07-15T00:00:00","modified_gmt":"1999-07-15T00:00:00","slug":"94d4cd5f-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/94d4cd5f-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Tailaye na offisiat Interior"},"content":{"rendered":"<p>Deste 1993 na ineku\u00f1gog giya Washington pot asunton Marianas siha, klaro na i timonero guine na asunto era i Offisinan Insulra Affairs gi papa` Depattamenton Interior.  Ha tutuhon pumetsige para ma`amot pudet immigrasion ginen gobietnamenton Marianas sin kabales na inestudia.  Era, anog klaro dispues hafa i primera motibo na ha chochoneg asunto siha ni kontra yan direchon taotao tano` gumobietnan maisague` taimano i magarentia gi papa` i kontratan i Covenant.<\/p>\n<p>Ha abandona obligasio\u00f1a gi papa` i kontratan i Covenant umadelanta linala` taotao Marianas ya ha petsige destrosiao na asunto `nai para una` chatsaga sin justisiao na rason siha i linala` taotao Marianas.  Era, dumidimo deste ayo na tiempo gi menan un` inetnon industrian magago giya California, mas matu\u00f1go`\u00f1a komo i US Textile Labor Union, sa` matto i tiempo `nai debi u baila sa` estague` na inetnon i umapagaye todo gaston eleksion i kontrarion Marianas gi Congresson Estados Unidos de America.<\/p>\n<p>Ha espiha koyentura `nai si\u00f1a todo gaseta giya America umana` oppan i tai sustansia na abuso siha gi hutnaleros ginen hiyo\u00f1g.  Mas tailaye na abuso manmasoda` gi fakterian niha entalo` New York yan California.  Lao i muto\u00f1g Marianas ha` matu\u00f1go` sa` mas adelantao i industrian magago guine ke hafa gaige gi bandan niha.  Sige mana` oppan na guaha 20,000 na chochu` mali\u00f1go kontra Amerikano giya lago sa` pot ginen industrian magago guine.<\/p>\n<p>Ha estotbayo` este na infotmasion layeye sa` mansudadanon Amerikano hit lokue` ya ha la\u00f1gag sumakrifisia hit pot para una safo sudadanon Amerikano ginen lago.  I punto:  ni haf` taimano biramo nu i asunto, pareho sudadanon Amerikano kao ginen lago osino Marianas.  Estague` na ateton Depattamenton Interior matto gi didog na sensian diskriminasion ya mampos atotgante sumakrifisia linala` natibo guine sin antao na inina yan rinipara na hita lokue` mansudadanon Estados Unidos de America.<\/p>\n<p>Ti hu diskukute este para tana` guaha inachatlie` gi entalota yan prohimuta siha otro sudadanon Amerikano.  Ahe, lao mauleg inti\u00f1go` hafa na sensian taotao muma`gagase i Depattamenton Interior ni sumen taya` respeton niha nu i dicho sisteman demokrasia na gobietnamento gi fina\u00f1agon i kontratan i Covenant.  Esta pago ha ususune fuma` bachet siha na i natibon este siha na islas esta echo taotao ya listo pumetsige areglon mas fitme na sisteman gobietnamento gi papa` i banderan Amerikano.<\/p>\n<p>Si pindeho Allen Stayman, guiya este na taotao i lumachai dumespressia Marianas gi katkuet kinalamte\u00f1a sa` matto hine\u00f1ge\u00f1a na tai titanos i natibon este siha na islas ya libregue` dumestrosia linala`ta.  Dispensa amigo, lao diberas mantaotao ham lokue` ya in` sentu\u00f1go direchon mame komo sudadanon Estados Unidos de America.  Mu\u00f1ga machansa mana` fali\u00f1go i konfiansan taotao tano` gi pinetsigen tailaye na asunto, piot `nai un` espipiha didog na destrosio gi haanen mame.  I Saina ti mamaigo` yan pot este na rason na da\u00f1kulo pinasensian mame gi todo kinalamtenmo pot para un` destrosia haanen mame.<\/p>\n<p>Yangin gaige gi eskaleran obligasion Depattamenton Interior para u adelanta linala` taotao tano`, hafa pindeho Stayman bidamo deste ke ma-appunta hao para ennao na puesto i para un` di\u00f1go ti apmam yan pago pot para un` komple i letran i lai federat gi este na asunto? Egaga` amigo ya un` repara na tailaye todo un` petsige kontra taotao Marianas.  Lao gi este siha na estrakada, gaige ina\u00f1goghon mame gi kanai i Nanalibren entero elmundo.  Si Yuus Maase`!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Deste 1993 na ineku\u00f1gog giya Washington pot asunton Marianas siha, klaro na i timonero guine na asunto era i Offisinan Insulra Affairs gi papa` Depattamenton Interior.  Ha tutuhon pumetsige para ma`amot pudet immigrasion ginen gobietnamenton Marianas sin kabales na inestudia.  Era, anog klaro dispues hafa i primera motibo na ha chochoneg asunto siha ni kontra yan direchon taotao tano` gumobietnan maisague` taimano i magarentia gi papa` i kontratan i Covenant.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-47331","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47331","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47331"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47331\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47331"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47331"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47331"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}