{"id":47410,"date":"1999-07-22T00:00:00","date_gmt":"1999-07-22T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/94d5ba62-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"1999-07-22T00:00:00","modified_gmt":"1999-07-22T00:00:00","slug":"94d5ba76-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/94d5ba76-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Chatsaga na karera i 1999"},"content":{"rendered":"<p>Kada ogaan` gi kareraho para i checho`, megai besis `nai ha chule` attension-ho matai ababa\u00f1g gi chalan.  Kulan se\u00f1at para guaho na guaha lamegai gi taotaota para u di\u00f1go hit na sakan.  Entre este osino nachatsaga para u fan masusede siha.  Hu tutuhon manayuhot para siakasso guaha fumagchae` este na dinimalas.<\/p>\n<p>Esta fufugoyo` yangin matto sagon ababa\u00f1g sa` seguro na se\u00f1at na lamegai para u fan hanao para i deskanson niha.  Pot este na rason na diaro mananayuyotyo` gi Saina ayudo puede i nama\u00f1ao na sago u suha gi entre hita.  Entalo` este yan entero elmundo, todo i mas tatnai ta hu\u00f1go man-masusede antes maffato gi hechuran gaseta siha.<\/p>\n<p>I yinaoyao gi entalo China yan Taiwan, Japon yan sanhilo` na Korea, osino China yan Filipinas debi ta pulan diaramente.  I chathinasogho i u apake i uno yan otro gi entalo` este siha na nasion ya u lache `nai podu\u00f1g i nuclear osino nitrogen na bala (missile).  Todo i dos siempre ha affekta hit guine sa` da\u00f1kulo ridondo\u00f1a i petbos este siha na bala.<\/p>\n<p>I nitrogen bomb ennao i 300 miyas ridondu finette\u00f1a `nai ha chopchup i ma\u00f1glo` ya ha puno` todo taotao yan gaga` ni ha danche nu i papa\u00f1a. Pot este na rason na sige ha` i Estados Unidos de America ha soyu` man-ma`gas este siha na nasion na u establese inakomprende dimas de uma-atisa uson bala siha.  Estague` un` asunto ni muna` chachatsagayo` na tiempo.<\/p>\n<p>I otro i mapredikta na para u fan pagpag na botkan siha gi oriyan Asia yan Pacifico.  I para u halom i tase kanaha` kanifes chansa\u00f1a, lao yangin ha danche hit ti u mas ke si\u00f1ko pe dina\u00f1kulo\u00f1a.  Siempre i isla siha gi oriyata u ribaha fuetsan este na napu antes de u fatto mage Marianas.<\/p>\n<p>Un` asunto na estotbu gaige layeye gi linao.  Yangin da\u00f1kulo na linao para u fatoigue Japon osino mano gi papa` tase entalo` Marianas yan Japon, diberas na hafatoigue hit un` da\u00f1kulo na destrosio.  Lamegai gi manatacho na fasilidat tat komo telefon yan man-loka` siha na guma osino bisnis u fan yine\u00f1gyo\u00f1g ya bula para u fan kaka` osino basnag.  Ta diseseha na tu umasusede este, lao mampos metgot mensahe siha na siempre un` dia u danche hit este na ira.<\/p>\n<p>Enfin, tai tiempoyo` muma`ya` gi halom este na asunto siha.  Lao mauleg lokue` tafan mangagao gi tinayuyotta na una` fan safo hit i Saina pot siakasso na u fatto este siha na ira.<\/p>\n<p>Pot Chaleg:<\/p>\n<p>Inalulula halom un` mala\u00f1go gi kuatto\u00f1a ginen umefresko gi sanhiyo\u00f1g.  Umafagcha` yan tres medikon natibo.  Lao i pokat\u00f1a i amko` mampos dispasio kulan mohon da\u00f1kulo puti\u00f1a.<\/p>\n<p>Ileg\u00f1a un` mediko:  &#8220;Pare, diberas ri\u00f1ihon este problema\u00f1a&#8221;.<\/p>\n<p>Man-oppe i otro:  &#8220;Mmmm, estomagu chetnot\u00f1a i prohimo&#8221;.<\/p>\n<p>Umentalo i tetset mediko:  &#8220;Na\u00f1gga, inatayo` i amko`&#8221;.<\/p>\n<p>`Nai manhihot guato mafaisen i mala\u00f1go hafa na mampos dispasio mamokat ya duro ma-abirigua kao ri\u00f1ihon, atayo` osino estamago chetnot\u00f1a.<\/p>\n<p>Ileg\u00f1a i bihu:  &#8220;Ai, famaguonho, manlache hit todos.  Hu tatkeyo`&#8221;.  A` Saina!<br \/>\n****<\/p>\n<p>Matago` un` empleao LNO giya Guam para u tagam un` kahita ginen Hawaii.  Obidiente, ha chule` ginen i plasan batkon aire ya ha planta gi lamasan chumochu gi offisina.  Sige man-afaisen hafa mohon gaige gi halom ayo na kahita. Guaha gi halom atotgante bumaba i kahita para u rikonose sinaguan\u00f1a.  Ai sa` suette si pindeho&#8211;an` utot ade\u00f1g un` mala\u00f1go giya Hawaii.  A` Saina i checho` imbelekeria!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kada ogaan` gi kareraho para i checho`, megai besis `nai ha chule` attension-ho matai ababa\u00f1g gi chalan.  Kulan se\u00f1at para guaho na guaha lamegai gi taotaota para u di\u00f1go hit na sakan.  Entre este osino nachatsaga para u fan masusede siha.  Hu tutuhon manayuhot para siakasso guaha fumagchae` este na dinimalas.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-47410","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47410","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=47410"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/47410\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=47410"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=47410"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=47410"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}