{"id":48291,"date":"1999-10-07T00:00:00","date_gmt":"1999-10-07T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/9507e36c-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"1999-10-07T00:00:00","modified_gmt":"1999-10-07T00:00:00","slug":"9507e385-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/9507e385-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Prinsipion demokrasia debi umakorihe"},"content":{"rendered":"<p>Deste mafa\u00f1agon gobietnamention Marianas, guaha un` da\u00f1kulo na linache ma-establese ni fina\u00f1ago nu i Covenant Agreement.  Guiya este i ma\u00f1egan prinsipion demokrasia `nai debi i majoria umatatiye disision\u00f1a gi todo asunton linahyan.<\/p>\n<p>Pot ihemplo:  I kuetpon lehislatura gaige na iya Luta yan Tinian pareho na numeron senadot yan Saipan `nai klaro na ni tana` da\u00f1a i dos isla, ti u upos mas ke 10 mit taotao\u00f1a.  Estegue` i 10-mit na taotao mamatitinas disision para i 40 tantos mit na taotao ni mangaige Saipan.<\/p>\n<p>Lache este na areglo gi papa` sisteman gobietnamenton demokrasia.  Debi i mayoria u famatinas disision para todos.  Gi pagogo ha`, i minoria ginen Luta yan Tinian mamatitinas disision para i mayoria ginen Saipan.  Ginen este na disareglo na todo i tiempo metgot mama` disision representanten Tinian yan Luta ke Saipan.  Baiho repite:  lache este na areglo!<\/p>\n<p>Esta namatman lokue` i senadotta ni hagas maletke i asunto pot no una` fan bubo mangacho\u00f1g niha gi gima` senadot osino sanhilo` na guma` lehislatura.  Ni uno gai sensia duma\u00f1ae` i maplaiteteha pago gi menan i mas supremo na kotte giya America `nai mafafaisen para u diroga este na lachen areglo.  Ti komprendiyon posision niha `nai ha bende direchon mayoria ni ha represesenta pago gi sanhilo` na guma` lehislatura.<\/p>\n<p>Este na areglo mama\u00f1ago problema siha deste programan scholarship esta disposision kontribusion tax para Labor Day picnic giya Luta gi mapos na mes.  Matu\u00f1go` ha` na mampos chafleg i kinalamten ekonomian Marianas ya dimas mohon de u fa\u00f1aonao gi inadahen i dididi` na guinahata, manpicnic yan salape` kontribusion tax i mayoria sin konsiderasion.<\/p>\n<p>Haf` taimano na estudianten Luta mas megai maresisibe na fondun scholarship ke estudianten Saipan?  Kao propio este na disision piot `nai pareho eskuelan niha i dos estudiante?  Hafa na achogha` matu\u00f1go` na chafleg Saipan, magulusune machule` kontribusion i mayoria sin minalago niha?  Para \u00f1gaian` `nai u fagpo` este na abuso gi direchon mayoria mamatinas disision para todos?<\/p>\n<p>Hu nana\u00f1ga lokue` i senadot Saipan na u fa\u00f1guentos ya u mada\u00f1ae` i keha gi mas supremo na kotte giya America pot para umana` dinanche este na fatso.  Lao mampos mansilensio kulan mohon lasarinu i direchon mayotmente giya Saipan ayo na mafa` taya` i asunton.  Ke lao haye se\u00f1ores in` represesenta guennao na kuetpo, i publikon Saipan pat hamyo mismo?  Ma\u00f1gge i sensian matat\u00f1ga gi hafa direchon mayoria ni maseha mano gaige na kabales ma-eksisisia gi halom tano` demokrasia siha gi entero elmundo?  Na maf\u00f1ot sinturan miyo sa` siempre baiho faisen hamyo gi propio na okasion hafa na mampos mandoli hamyo gi direchon mayoria ni in` represesenta?<\/p>\n<p>Hu diseseha na i disision i supremo na kotte giya America u faborable gi manana`lon primera direchon mayoria gi todo finatinas disision para todos.  Este na direcho todo si\u00f1a ta soda` gi entero 50 na estados giya America.  Hagas ha` suspichosu este na probision gi Covenant Agreement ya olara mohon ya u guaha mauleg yan petmanente na areglo `nai para umanae` i mayoria direcho\u00f1a gi bandan disision linahyan.  Si Yuus Maase`!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Deste mafa\u00f1agon gobietnamention Marianas, guaha un` da\u00f1kulo na linache ma-establese ni fina\u00f1ago nu i Covenant Agreement.  Guiya este i ma\u00f1egan prinsipion demokrasia `nai debi i majoria umatatiye disision\u00f1a gi todo asunton linahyan.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-48291","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48291","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48291"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48291\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48291"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48291"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48291"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}