{"id":48579,"date":"1999-10-28T00:00:00","date_gmt":"1999-10-28T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/9510e7fb-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"1999-10-28T00:00:00","modified_gmt":"1999-10-28T00:00:00","slug":"9510e80f-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/9510e80f-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"`Nai ha di\u00f1go hit i asunton"},"content":{"rendered":"<p>Gi uttimon ochenta siha na sakan, machuchuda` mage miyon pot miyon na salape` gi atkilon tano` natibo.  Bula koble para ayo siha i mansuette.  Kada dia hit mangupot kalan mohon taya` agupa` osino kada dia matto si Santa Claus yan regalo gi hilo` galaide\u00f1a.<\/p>\n<p>Para i lineka`ho, pot primet biahe hu siente kuanto dinikike`ho.  Lao hu diseha felis yan mauleg para i mansuette guihe na tiempo.  I salape` gumugupo halom ginen sanhaya, umesgen hegso Tagpochau papa` gi `nos kuantos so\u00f1gso\u00f1g.  Para i ti manma\u00f1age, hita i man\u00f1gaha` hulo` gi la\u00f1get yan un` diniseha na puede i Nanalibreta U nae` hit maseha dididi`.  `Nai timatto ennao na ginagaota, ta su\u00f1gon gi hilo` hinimidde ya ta petsige hagas modun linala`ta.<\/p>\n<p>Ayogue` na tiempo mohon i natibo ni mansuette siha da\u00f1kulo na fi\u00f1kas `nai umapolu dididi` para `an matto oran nesessidat familia.  Dicho i tiempo `nai u fan ma-ayuda mohon i natibo gi pine`lon dididi` gi fi\u00f1kas niha gi ma-establesen maseha dikiki` na bisnis familia.  Para ayo i pumetsige este na chalan&#8211;mababan bisnis familia&#8211;mansuette sa` ha usa salape` niha para umana` fa\u00f1ago mas ke orihinat na fi\u00f1kas.  Maseha dididi` chatsaga i kinalamtenta, lao enfin guaha maseha dididi` humahalom ginen i bisnis.<\/p>\n<p>Tinatitiye este nu i hinalom otro sago:  Uson ais (amot bineno) ni lumachai fi\u00f1kas familia.  `Nai hokog este na fi\u00f1kas, kontodo kosas halom guma` yan i uttimo dignon palaoan na asagua machuda` huyo\u00f1g ginen pettan sanmena.  I hagas na fitme yan areglao na pogse` familia, kumalo mas ya lamegai mandimalas gi hilo` dibutsio.  Mampos hana` tristeyo` este na pasuta gi kinalamten natibo.<\/p>\n<p>Buente naturat i masusede gi tiempon abundansia `nai humalom un` da\u00f1kulo na minagof gi entalo` natibo.  Ha hatme hit i airen gupot ya gi karera mona, manmalefa hit na guaha lokue` agupa`.  Esta masisu sensenho guihe na tiempo sa` hu daflogue tininon katne yan guihan gi fina` lancheria yan kanton tase.  Ti presiso na bai` famahan maneska.  Bula gimen yan fina totche gi hilo` lamasa.  Kontodo i lalu` yan galagon halomtano` manyomug guihe na tiempo.<\/p>\n<p>Tres a\u00f1os tatte, estabayo` gi un` familia manayuyuda gi finagpo` matai `nai tumotohge un` atu\u00f1go`ho ya chetton inatan\u00f1a gi hegso` Tagpochau `nai ileg\u00f1a:  &#8220;Ai se\u00f1or, gi mapos\u00f1a na sakan mamopodu\u00f1g ha` i salape` ginen ayo na hogso`.  Pago, achogha` hu fafaisen i chi\u00f1ge para u hala papa` maseha un` peso, timalago man-osge&#8221;.  Duro i chaleg gi entalo` mangacho\u00f1g.<\/p>\n<p>Ala kuenta ayo na fino` amiguho dos asunton `nai popodu\u00f1g:  Taya` esta atkilon yan benden tano`, ni tampoko para fahan ais (amot bineno).  Este na suette gi halom natibo magtos petmanente `nai pagpag i buchen Japon.  Tres a\u00f1os (1997) `nai tinemba Japon sa` taya` inadahe gi biyon na salape\u00f1a ni mase\u00f1ala para ayudo dispues de geran dos.  Esta pago umaronsasada ya sige ha pache tatte i madog siha gi abubu\u00f1a.<\/p>\n<p>Guaha leksion ginen este na finaposta:  1).  I taotao munana` sah\u00f1ge gi tiempon abundansia para `an matto maseha hafa na gotpe.  Ala kuenta man-e`ensinahyao hit gi katkuet lugat pago pot para tafan ma\u00f1uho hanom gi sumi` na ta\u00f1ken familia.  Ni po\u00f1gpu\u00f1g gi fondon ta\u00f1ke si\u00f1a ta soda` na biahe.  Mana`lo hit tatte gi hagas hayuta osino modun linala`ta sige mandibina kao u fatto talo ayo na suette.  Ilegho na hokog mames esta medio karera gi otro siglu.  Pago, maila` ta rikohe tatte hinasota ya ta planuye mona i futuron i manatatte sa` siha munesessita ayuduta.  Si Yuus Maase`!<br \/>\n****<\/p>\n<p>`Nai matai un` prohimo, kinene` as San Pedro pot para u finanue` nu i lugat\u00f1a gi la\u00f1get.  Ha repara i prohimo na bulan kahon, paire siha na kareta, guma` da\u00f1kulo yan todo klasen attikulo manmagogode nu i lamlam na leston amariyo.  Ha faisen si San Pedro hafa na manmalestune ayo siha na kosas.  Ileg\u00f1a si San Pedro:  &#8220;Oh, guiya ennao siha i hagas manmagagao gi hechuran tinayuyot lao ti mana` fan hanao sa` manpara i hagas gumagao&#8221;.<\/p>\n<p>Strictly a personal view. John S. DelRosario Jr. is publisher of Saipan Tribune<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Gi uttimon ochenta siha na sakan, machuchuda` mage miyon pot miyon na salape` gi atkilon tano` natibo.  Bula koble para ayo siha i mansuette.  Kada dia hit mangupot kalan mohon taya` agupa` osino kada dia matto si Santa Claus yan regalo gi hilo` galaide\u00f1a.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-48579","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48579","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=48579"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/48579\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=48579"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=48579"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=48579"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}