{"id":49363,"date":"1999-12-30T00:00:00","date_gmt":"1999-12-30T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/9549d474-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"1999-12-30T00:00:00","modified_gmt":"1999-12-30T00:00:00","slug":"9549d487-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/9549d487-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Patriarkan Marianas pago na siglu"},"content":{"rendered":"<p>Gi todo hine\u00f1gogho pot chinatsagan tano`ta, estague` un` sakan deste finagpo` geran dos `nai mampos bahu i kinalamten natibo layeye pot pinedo\u00f1g ekonomian iya Japon yan Asia.  Ha gacha` hit indugto `nai mas ke 2,000 na bisnis  fuetsao manhinichom pettan niha.<\/p>\n<p>Humuyo\u00f1g, menos chochu`.  Gii katkuet bakante ni ma-anunsia, ennao i 70 esta 200 na taotaota man-e`ensinahyao para u fan machochu`.  Seriosu yan didog na asunto para i natibo ya puede magahet na este na mattiempo esta kayada.  Ta fan mannae` mit grasias na maseha taiguine masusede (sin minalago`ta), megai lokue` bendision ginen i<br \/>\nNanalibreta `nai hana` libiano katgota gi bara\u00f1ka yan kantit na chalan linala`.<\/p>\n<p>Gi mismo tiempo, sige umensinahyao-yo` para baiho ayeg haye gi halom natibo i si\u00f1a ta nombra komo patriatkan tano`ta pago na siglu.  `Nos kuantos mumirese este na onru.<\/p>\n<p>Politika:  Defunto Elias P. Sablan yan Ignacio Benavente, Vicente N. Santos, Pedro P. Tenorio, Benjamin T. Manglo\u00f1a, Benigno Kapileo, Antonio Rogolifoi, yan Alfred Hofschneider ginen Tinian.<\/p>\n<p>Sosiat:  William yan Maria S. Reyes, Sister Remedio, Dr. Jose Torres, Dr. Jose L. Chong, Agnes McPhetres (NMC), Pale Arnold Bendowski, O`Bispo Tomas A. Camacho, Pale` Antonelli, Jose C. Tenorio (Joeten), Francisco C. Ada, Herman T. Guerrero (Pan), Tun Josen Magof\u00f1a, yan un` infetmera ni ti si\u00f1a hu hasso naa\u00f1a guine na biahe.<\/p>\n<p>Este siha na se\u00f1ores yan se\u00f1oras i fumatinas i listan Patriarkan Marianas para este na siglu.  I seleksion layeye hu pega gi da\u00f1kulo na kontribusion niha gi linala` natibo guine.  Si\u00f1a ha` famosu naan`mo gi komunida lao ti kumeke ileg\u00f1a na da\u00f1kulo kontribusionmo gi adelanton linala` Chamorro yan Karolinas.<\/p>\n<p>Pot ihemplo, si Dr. Chong megai ha ayuda na taotaota komo mediko.  Tat ti tumu\u00f1go` ayudu\u00f1a este na se\u00f1or sa` megai hana` fan safu gi entero Marianas yan Pasifiko pot mas ke trenta a\u00f1os na tiempo.  Estague` signifikasio\u00f1a i besis inayegho pot da\u00f1kulo na kontribusion gi komunidan Marianas ni mumirese onrun yan dignon patriarkan tano`ta.  Guaha man-lalala`, guaha lokue` esta manhanao para i deskanson niha.  Tananae` siha mitgrasias pot todo i kontribusion niha para i taotaota siha pago na siglu.  Bien Felis na A\u00f1o Nuebo!<br \/>\n****<\/p>\n<p>Para todo i mattiron finaposta na sakan, diberas esta na`bulacho `an ta konsidera hafa mamamaila` gi hinalom nuebo na siglu.  Olara mohon ya ha hu\u00f1gog tinayuyotta i Salbadotta ya u lamauleg kinalamtenta gi todo animuta umaregla i estao taotaota siha.  Maseha mampos bahu finapos\u00f1a este na sakan, maila` ta fan aguot kanai uno yan otro ya ta petsige kumonsige hafa dicho propio para i manatatte sa` pot siha na kana` ta pupuno` hit manmachochu`.<\/p>\n<p>Hu lilie` sumen ma`lag na mapagahes gi sanhaya na patte giya Marianas.  Lao chago` `nai man-i`ina ennao na kandet.  Uniko remedio `nai si\u00f1a ta fatoigue ayo na ma`lag mapagahes komo todo pasahero, sin finatane`, ma\u00f1aonao gi mapogsai ennao na galaide` natibo.  Tat ti tafatoigue taimano si guelo `an kumareran peska 500 miyas hiyo\u00f1g tano`ta pot para u kone` i paire na guihan para i familia ni mangaige gi tano`.<\/p>\n<p>Yangin si\u00f1a ha su\u00f1gon todo mattiro pot para u protehe i manatatte, pues sobla de si\u00f1a ta umpa\u00f1g katgata pot interes i manatatte.  Na fitme mas ditetminasion miyo pot dina\u00f1a pot para ta kombida mas mauleg na futuro para todos gi nuebo na siglu.  Felis A\u00f1o Nuebo!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Gi todo hine\u00f1gogho pot chinatsagan tano`ta, estague` un` sakan deste finagpo` geran dos `nai mampos bahu i kinalamten natibo layeye pot pinedo\u00f1g ekonomian iya Japon yan Asia.  Ha gacha` hit indugto `nai mas ke 2,000 na bisnis  fuetsao manhinichom pettan niha.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-49363","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49363","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=49363"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49363\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=49363"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=49363"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=49363"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}