{"id":49918,"date":"2000-02-08T00:00:00","date_gmt":"2000-02-08T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/956cb4c1-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"2000-02-08T00:00:00","modified_gmt":"2000-02-08T00:00:00","slug":"956cb4d5-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/956cb4d5-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Gi uttimo besis i tumacho, safu"},"content":{"rendered":"<p>Mampos ha estotbayo` ayo na mensahe i fumaninihe i representanteta giya Washington.  Yangin gaige Washington un` sunido ha kakanta, `an gaige guine otro tunada\u00f1a.  Mampos hihot relasion\u00f1a yan kontrariuta.<\/p>\n<p>Esta i kontrariuta ni hafa ta masa\u00f1gane, malaet` mampos paladat niha nu i asunton tano`ta layeye pot debi u bailaye i sunidon i inetnon US Textile Labor Unions giya America.  Pot solu motibo na uma`aguaguat si Congressman George Miller yan Senator Daniel Akaka:  Si Se\u00f1or Miller ginen California `nai da\u00f1kulo i industrian magago.<br \/>\nSi Akaka ginen Hawaii `nai metgot i inetnon hutnaleros (labor unions).<\/p>\n<p>Lao gi este siha na mattiro, guaha esperansa (hope) gi `nos kuantos ginen man-ma`gasta:  Iya monana gaige si Speaker Benigno R. Fitial yan i mangacho\u00f1g\u00f1a para u madefende amano i si\u00f1a direchon taotao Marianas gumubietnan maisa siha taimano i mapluma gi papa` i kontratan i Covenant.<\/p>\n<p>Sumen na`triste lokue` i finatton tentago` Presidente Clinton as Se\u00f1or Fernando Aranza ni chumuchule` mage un` paketen planon ekonomia para ta konsidera komo mapan adelanton iya Marianas.  Lao este na plano mampos atrasao yan suspichao na pakete.  Un` mapa `nai mase\u00f1ala i para umana` dimo Marianas segun i planon i Depattamenton Interior ni mafananaan` federal takeover.<\/p>\n<p>I da\u00f1o gi esta ha` mala\u00f1go na ekonomian Marianas gi papa` planon Depattamenton Interior sobla de para u destrosia todo i finachucho`ta gi hagas ta atetuye na adelanto gi ekonomiata pago.  Taya` para u benefisio i planon Depattamenton Interior fuera ke i prohimo ni chumuchule` mage sa` manae` pudet pumaseho ginen salape` taxpayers giya America.<\/p>\n<p>I Depattamenton Interior mampos trata komo kontrario Marianas deste 1993.  Lao obligao gi papa` i kontratan i Covenant na u adelanta linala` taotaota sin ditension.  Sumen na` bulacho `nai sesso antes manmasoyu` hit para tana` setbe un` probision `nai si\u00f1a u lala` mas i industrian magago guine.  Lao gi alacha matulaika sunidon niha ya gaige pago na para umafondu este na industria ni sumusetene Marianas gi presente `nai podu\u00f1g i bandan industrian turista.<\/p>\n<p>Hafa na tailaye este na plano?<\/p>\n<p>Todo komunida giya America mayotmente ti matu\u00f1go kao guaha gobietnon federat sa` todo pot todo, siha mismo umaligao mamaisa siha gi nesessidat taotao niha.  Buente pot mampos mauleg yan homlu` kinalamten industrian magago guine na ma-espipiha impe\u00f1o para umana` ke matompu` pot para u lala` industrian niha giya California.<\/p>\n<p>Hafa linachi\u00f1a este na plano?<\/p>\n<p>Mampos lagse` uson para u fan mali\u00f1go chochu` Amerikano.<\/p>\n<p>Ke lao ti man sudadanon Amerika lokue` i natibo guine?<\/p>\n<p>Oppan yan klaro na todo kabayeron nasionat ni kumokontra hit hagas manma`apasiye nu gaston niha politika ni US Textile Labor Unions ya taya` kampo pago rumikonose konsiensian niha sa` oran man-apase tatte dibi.  Estegue` na rason na sige ha` manmapo\u00f1ga hit `nos pot magahet na da\u00f1kulo na inesague guaha gi manera `nai ta trarata i manmachochochu` siha guine na industria.<\/p>\n<p>Ala kuenta, i asunto pot ekonomian industrian magago giya California.  Lagse manmapo\u00f1ga hit sa` taya` representanteta gi dos guma` Congresson iya Estados Unidos de America.<\/p>\n<p>Mansuette hit na guaha siha man-atu\u00f1go`ta tat komo i mas metgot na membron Congresso as Congressman Tom DeLay yan i mangacho\u00f1g\u00f1a siha.  Sin ayudon niha hagas manmalu\u00f1o` hit ginen pudet direchota gumobietnan maisa hit.<\/p>\n<p>Buente dipotsiha ha` i chalan justisia mampos anagho yan mikantit.  Lao chatmiyo fan hinahala\u00f1g, maila` ta fan aguot` kanai ya ta plaiteha i direchota sa` ayo ha` para u fan safo i manohge pot direchon niha komo sudadanon Amerika.  Sen mas, Si Yuus Maase`!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mampos ha estotbayo` ayo na mensahe i fumaninihe i representanteta giya Washington.  Yangin gaige Washington un` sunido ha kakanta, `an gaige guine otro tunada\u00f1a.  Mampos hihot relasion\u00f1a yan kontrariuta.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-49918","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49918","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=49918"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/49918\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=49918"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=49918"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=49918"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}