{"id":51270,"date":"2000-05-02T00:00:00","date_gmt":"2000-05-02T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/95c792cd-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"2000-05-02T00:00:00","modified_gmt":"2000-05-02T00:00:00","slug":"95c792e0-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/95c792e0-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Botin sin gi halom didog chubasko"},"content":{"rendered":"<p>Deste si\u00f1ko a\u00f1os malofan hulie` hafa mamamaila` para Marianas `nai ha tutuhon Japon mafondu gi halom chubaskon i mafananaan` Asian Flu.  Guiya este `nai miyon pot miyon na salape` inbersionista (investor) manmalagnos ginen Japon.<\/p>\n<p>Hu a\u00f1gogho na siempre guaha plano para umatagam hafa mamamaila`. Lao hu soda` dispues na taya` plano pot este na asunto, muchomas, satton na planon ekonomia.<\/p>\n<p>I otro attikulo ni umaminasa mas este na chinatsaga i planon kontrarion Marianas giya Washington gi hechuran para umafederalisa tano`ta. Tinatitiye este nu i appruebasion ti mankombene siha na lai `nai mas ta lu\u00f1o` kinalamten bisnis yan industria siha guine. Gi mismo tiempo mas bahu appottunidat chochu`.  Mas lokue` taya` fondu gi kahan iya Marianas.<\/p>\n<p>Para todo este na mattiro, i mangaige gi timon botita ni kumapitatane hinanaota gi halom un` didog na chubasko, kulan no siakaso nu i haanen pasahero siha.  Este na atetu osino ma\u00f1an manma`gasta mampos da\u00f1osu.<br \/>\n****<\/p>\n<p>Hafa na para ta sige pago rumebirensia i enemigon Marianas `nai klaro na solu planon niha i para umatulaika sustansian i Covenant Agreement `nai ta pega ina\u00f1goghota yan linala`ta?  Na ti ta faisen siha hafa dipotsihe gaige gi halom planon niha?  Na ti magahet na mampos man-udu `nai tana` fan manu\u00f1go` siha na patte gi responsablidat niha i para uma-adelanta kualidat linala` natibo taimano mapluma papa` gi inakonfotman kontratan Covenant?<br \/>\n****<\/p>\n<p>I rason na huna` fan manhahasso i offisiat publiko pago nu este siha na kuestion sa` mampos ha estotbayo` i para ta kontinua rumebirensia i kontrariuta lao klaro na taya` sentimenton niha ma\u00f1aonao gi fotmat na plano pot haanen natibon Marianas.  I asunto ti mapot mapula`:  Si Congressman George Miller ha represesenta i mas da\u00f1kulo na industrian magago giya California yan kontodo interes US Textile Labor Unions.<\/p>\n<p>Ti ma\u00f1asaonao hit gi ha represesenta si Congressman Miller. Pot ayo na rason na libre ha petsige i para u lu\u00f1o industrian iya Marianas.  Tai konsiderasion hafa para ta padese dispues de machom pettan este na industria guine.  Guaha `nai manoffrese otro manera `nai si\u00f1a ta sustene linala`ta yangin ha yamag i industrian iya Marianas? Ni unabes `nai hu hu\u00f1gog ennao na offresimiento!<\/p>\n<p>Dispues, kanaha` todo eleksion sumasaonao i inetnon hutnaleros (labor unions) manmannae` ayudon salape` guato as Congressman Miller.  Naturat na debi u bailaye este na grupo kada tiempon eleksion osino uttimo chagi\u00f1a mames mumembron Congresson Estados Unidos de America.<\/p>\n<p>Gi hilo` este, magahet na para ta sige ha` pumasensiaye enemiguta lao da\u00f1kulo na da\u00f1o esta ha sufan ginen un` fitme na pisun ekonomia?  Kao para ta su\u00f1gon este na mattiro `nai gi mismo tiempo mas podu\u00f1g i ekonomian Marianas ya (esta ta tutuhon pumadese pago) mas taya` chochu` para i famaguonta?  Kao este na rekueddo para tanae` famaguonta&#8211;pineble, \u00f1ala\u00f1g, gueko na esperansa, sin digno&#8211;para te\u00f1gua\u00f1g niha mona? Malago`yo` hu mu\u00f1gog ineppen administrasion yan kabesanten i Senate gi este siha na kuestion. Si Yuus Maase`!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Deste si\u00f1ko a\u00f1os malofan hulie` hafa mamamaila` para Marianas `nai ha tutuhon Japon mafondu gi halom chubaskon i mafananaan` Asian Flu.  Guiya este `nai miyon pot miyon na salape` inbersionista (investor) manmalagnos ginen Japon.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-51270","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51270","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51270"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51270\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51270"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51270"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51270"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}