{"id":51665,"date":"2000-05-22T00:00:00","date_gmt":"2000-05-22T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/95eae6c9-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"2000-05-22T00:00:00","modified_gmt":"2000-05-22T00:00:00","slug":"95eae6dd-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/95eae6dd-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Asunton Co\u00f1gresso"},"content":{"rendered":"<p>Este na attikulo regulat malalagnos `an Lunes preneparan i House<br \/>\nLeadership gi todo sustansiao na asunto gi menan lehislatura.<\/p>\n<p>Areglon Ekonomia<\/p>\n<p>&#8220;Todos kumomprende na sumen chatsaga i ekonomiata pago ya mas siempre u<br \/>\ndidog este na problema gi uttimon este na sakan&#8221;, ileg\u00f1a si Speaker<br \/>\nBenigno R. Fitial.   &#8220;I publiko gi se\u00f1gso\u00f1g siha mas sumesiente este na<br \/>\nchinatsaga gi hechuran taya` chochu` pot mampos bahu i ekonomiata pago&#8221;.<\/p>\n<p>&#8220;Pot este na rason na in` seseyo` i sanhilo` na guma` (Senate) na u<br \/>\nkonsidera amano i si\u00f1a na chinadeg i mafananaan` &#8216;Ominibus Economic<br \/>\nReforms Act&#8217;, un` akto `nai si\u00f1a ta choneg mas benefisio ginen i<br \/>\nma-abiban kinalamten ekonomia guine, ha apunta huyo\u00f1g si Speaker Fitial.<\/p>\n<p>&#8220;Siempre ha sede este na akto mas kampo para u fan hago\u00f1g i mangaige<br \/>\nguine pago na industria siha, kontodo mas yano na chalan pot para ta<br \/>\nkombida mas industria mage gi tano`ta&#8221;, ileg\u00f1a si Speaker.  &#8220;Estegue`<br \/>\nintension este na prinepone ni gaige pot dos mesis esta gi Senate&#8221;.<\/p>\n<p>&#8220;Hu diseseha mohon na i sanhilo` na guma` (Senate) si\u00f1a ha komprende na<br \/>\ntodo dinitene sin presiso gi akto siha ni manmase\u00f1ala para ta aregla i<br \/>\nchinatsaga pago, i man-ordinario na taotaota gi se\u00f1gso\u00f1g siha para u<br \/>\nkinatga ennao na diskuido gi uttimo besis&#8221;, segun as Speaker Fitial.<\/p>\n<p>&#8220;Seguroyo` na i senadot siha makomprende hafa este na chinatsaga sa`<br \/>\ntaya` esta eskuso para tana` lamen mas i man-e`ensinahyao pago na<br \/>\ntaotaota pot diskuido osino huegon lache na politika&#8221;.  &#8220;Yangin guaha<br \/>\nlehitimo na rason na sige ha` este na akto maguot` tatte, pues in`ti\u00f1go`<br \/>\nha` se\u00f1ores na hamyo mandiskuidao gi esta ha` sumen chatsaga na estao<br \/>\nlinala` i taotaota siha&#8221;, ha apunta huyo\u00f1g si Se\u00f1or Fitial.<\/p>\n<p>&#8220;Hu diseseha na ta eksisia sensian antao na kabayero gi konsiderasion i<br \/>\nakto ni gaige pago gi menan miyo.  Didog esta i chinatsagan i mamoble.<\/p>\n<p>Pot fabor fa\u00f1aonao manpatte gi satbasion i ta fafana` na probleman<br \/>\nekonomia&#8221;, ileg\u00f1a si Speaker Fitial.<\/p>\n<p>Ha apunta huyo\u00f1g si Speaker Fitial na ayo na akto esta monhayan maina as<br \/>\nUS Congressman Don Young ya konfotme i prohimo na mauleg na tinituhon gi<br \/>\npara uma-areglan i bahu na ekonomian Marianas.<\/p>\n<p>****<\/p>\n<p>Si Floor Leader Oscar Babauta ha soyu` lokue` i Presidenten i Senate as<br \/>\nPaul Manglo\u00f1a na umakonsidera amano i si\u00f1a na chinadeg i mismo proposito<br \/>\nni hagas mana\u00f1ga nu i komunidat bisnis guine.<br \/>\nHa apunta huyo\u00f1g na mas problema i ekonomia gi uttimon pago na sakan.<\/p>\n<p>Pot este na rason na ha fafaisen i kabesanten i Senate na u apprueba<br \/>\nchadeg i mapropopone na akto.<\/p>\n<p>&#8220;Bula famaguonta siempre munsesessita chochu` deste pago na haane<br \/>\n(Biernes, Mayo dia 19), `nai matutuhon i seremo\u00f1as graduation gi<br \/>\neskuelan Marianas siha,&#8221; ha apunta huyo\u00f1g si Babauta.<\/p>\n<p>&#8220;Kontodo i komunidan bisnis hagas man-na\u00f1ga ausilio ginen i lehislatura<br \/>\npot mampos bahu i kinalamten niha. Pago i propio tiempo `nai debi tanae`<br \/>\nsiha nu i ayuduta pot no u mas baba i rinikohen fondun publiko&#8221;, segun<br \/>\nas Se\u00f1or Babauta.  &#8220;Maila` tana` fan lagse hit gi propio prinipone siha<br \/>\n`nai si\u00f1a ta adelanta haanen taotaota&#8221;.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Este na attikulo regulat malalagnos `an Lunes preneparan i House<br \/>\nLeadership gi todo sustansiao na asunto gi menan lehislatura.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-51665","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51665","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51665"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51665\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51665"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51665"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51665"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}