{"id":53319,"date":"2000-08-29T00:00:00","date_gmt":"2000-08-29T00:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/9631da8a-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e"},"modified":"2000-08-29T00:00:00","modified_gmt":"2000-08-29T00:00:00","slug":"9631da9b-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/9631da9b-1dfb-11e4-aedf-250bc8c9958e\/","title":{"rendered":"Makat na sagon eskases"},"content":{"rendered":"<p>Oppan yan klaro na ha gacha` hit indukto i tiempon eskases `nai man-e`esalao `nos kuantos ahensia na ti manma`apapase siha nu i kuentan gobietno.  Este na dibi inembrarasa kontribusion gobietno para i programan retirao yan gaston utilidat.<\/p>\n<p>Ti huma halom trabiha otro dibi siha tat komo dibin setbision hinemlo` gi Straub Medical Clinic giya Honolulu.  Dispues, guaha siha kompania deste 1997 ti manma`apase gi setbisio ni esta ha prebeniye i gobietnota.<\/p>\n<p>Gi mismo tiempo, sige mas papa` i rinikohen kontribusion tax. Masusede este `nai mas ke 2000 na bisnis humuchom pettan niha.  Este na chinatsaga sige pago ha translada-gue` gi menos na fondu para i kahan Marianas. Menos mas fondu para apas setbision publiko siha.<\/p>\n<p>Kontodo programan scholarship chinanda nu este na chinatsaga.  Esta fufugoyo` `an hu hasso hafa tetehnan gi hilo` didog na chinatsaga para u lu\u00f1o` mas i haanen natibo.  Ti na`magof sa` medio ginen i Asian Crisis ni dina\u00f1ae` nu i diskuidon man-ma`gasta tumagam i hinalom este na sagon chinatsaga.<br \/>\n****<\/p>\n<p>Yangin magahet na ta komprende na siempre u mas didog este na chinatsaga, pues i man-kabayero siha ti u fan matman rumibaha i presente na areglon dos guma` lehislatura papa` esta i uno.<\/p>\n<p>Gi presente, ginagasta todo manman-apapase kontribusion tax $4.8 miyon pesos pot operasion lehislatura.  Fuera de i kabesanten sanpapa` na guma` ni animo chumoneg sustansiao siha na asunton linahyan, hafa i pumalo bidan niniha tat komo i sanhilo` na guma`?<\/p>\n<p>Lao mampos i atetun inmbidiu gi hilo` chinatsaga kulan mohon ti malilie` na chafleg i kinalamten ekonomian iya Marianas.<br \/>\nTinatitiye este nu i inapprueban subridan sueddo gi talulo` gi tasen eskases.  Mampos ta fafatta i natata na sensian kabayeron kariso.<br \/>\nKulan mohon grupon famaguon ni tanae` gaselina yan maches para u fan gando de hemonos kao piligro pat u guaha pinino dispues.<br \/>\n****<\/p>\n<p>I manera `nai ta gagasta i fondun publiko uma`achule` yan i estorian un` paluma yan chaka ni mau`udai gi hilo` botin lamita chandia gi tado\u00f1g na tase.<\/p>\n<p>Kada ratu i chaka ha kano` i sensin chandia.  `Nai hihot esta gi fondun, sina\u00f1gane nu i paluma na una` para osino mafondu i botin niha.  Kada ti linie` nu i paluma, ha gulusune talo i tetehnan na sensin.<\/p>\n<p>Inabisa talo un` biahe, lao sige ha` i chaka de ha kano` sumake. Uttimo\u00f1a, sumi` i boti, gumupo si paluma ya sige umesalao i chaka:  &#8220;Paluma, paluma, kone`yo` gi dudule`mo&#8221;.  Mafondu i boti ya matai i chaka. Dios miho!<br \/>\n****<\/p>\n<p>Bastara ke matto taftaf i sagon politika, maseha mano hit guato gaige na ma\u00f1gekuentos i taotao pot este osino ayo na kandidato.<\/p>\n<p>`Nai matto-yo` gi un` lisayon matai, duro ma\u00f1aleg un` grupon suppotadot na lastima sa` mali\u00f1go si fulano osino fulana botu. Ti propio na ositan gi tradision natibo `nai manmalulog hit para ta respeta i ti achaiguata.<br \/>\n****<\/p>\n<p>Taya` gumana i natibo lumaimen maisague`. Pot ihemplo:  Manae amot nu i mediko. `Nai matto gi gima`, ha talon prumeskribe i amot\u00f1a, era ti ha gimen sa` mauleg \u00f1aihon si\u00f1iente\u00f1a.<br \/>\nDispues, inadite nu i chetnot\u00f1a ya ha birague` tatte gi hospitat.  Ha dage i mediko na hu\u00f1gan ha gimen i amot\u00f1a.  Dios miho!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Oppan yan klaro na ha gacha` hit indukto i tiempon eskases `nai man-e`esalao `nos kuantos ahensia na ti manma`apapase siha nu i kuentan gobietno.  Este na dibi inembrarasa kontribusion gobietno para i programan retirao yan gaston utilidat.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-53319","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-local-news"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53319","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53319"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53319\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53319"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53319"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saipantribune.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53319"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}