Miyinarion Saddinas

By
|
Posted on May 27 1999
Share

Humanao pumaseho un` primuho lago California pot asunton familia. Duranten sumagaña guihe, ha libettegue` pumaseho gi `nos kuantos siuda. Matto gi siudan iya Monterey `nai ha lie` luchan mandañkulo siha na guma`, miyas pot miyas.

Iya Monterey i siuda `nai malatan nañaihon todo klasen saddinas gi fakteria siha. Megai ha produduse kada sakan na latan saddinas ni manmabebende gi metkao entero elmundo deste antes de geran uno.

Ha birague` tatte i primuho para ayo na luchan guma` sa` mampos manbonito deste modelo esta i cha`guan and haddin gi oriyan niha. Ha soda` na ayo na taotao mañasaga i miyinario siha ni prumoduduse laterian saddinas.

Ilegña nu guaho: “Primo, yangin $30 miyon salapemo, pues ti kualifikao hao sumaga guihe na komunida. Debi, $100-300 miyon pesos na kategorian miyinario `nai siña hao mamahan guma` guihe na lugat”. Mandichosu sa` man-animo gi maprodusen laterian saddinas solu ya manmamatinas miyon pot miyon pesos ginen, saddinas, un` lata kada biahe. Ai, ya hagas hu dispressia este na totche bastara ke sesso hu kano` antes komo sentadan poble na familia.

Guinifen un` poble

Kada dia este na atuñgo`ho ha mapa huyoñg hafa `nai para unasetbe i miyon yan miyon na salapeña. Ninae` ansia kumatkula uson salapeña sa` kada pueñge gi maigoña manguife na mumiyinariogue` Era manguife na masuette numeruña gi huegon lottery ya machuchuda` betsaña salape`.

Deste surubañg esta i mas paire na calculator gaige gi hilo` lamasaña gi baranda na kada rato hana` fan a`asu yangin ha tutuhon katkulon uson salapeña. Sumasaonao akuanto para unae` kada patgoña para primet guma` familia, sahyan, magago, sapatos, neñgkano`, alahas, yan otro siha na attikulo. Kada uno lokue` gi ñietos ha patte salape` niha para u sosoda` mona.

Todo este siha na mutmorasion pinalolopu` i atuñgo`ho. Lao uno primera sumen na`chatsaga gi guinifiña: Esta pago ti mamamahan ticket lottery. A` Saina! Fahan amigo i ticket lottery finenina.

Muñga magulusine chaot`mo

Kokoghuyoñg-yo` ginen manbesita gi hospitat `nai hulie` un` amiguho gi siyan maninutet (wheel chair). Esta ha lemlimyo` sa` todo i dos adeñgña ma-utot. Hu hasso na fuetsudo este na amiguho. Tat tañgantañgan ti ha hale` antes gi gualo`ña, dispues ha utot para i fegun sanhiyoñg giya siha.

Ti hu letke i amiguho. Hu guot` kanaiña ya hu sañgane na baiho hahassogue` gi tinayuyotho. Antes de baihu diñgo, hu ñañgon na dispasiuye dididi` i maasen, mantika na asukat puede maase` i Saina ya prinitehe hinemlo`ña maseha pot famaguonña. Ilegña nu guaho: “Chetnot familia ya ma-irensiayo` Iku nu este na chetnot i daibites”.

Ha admite i amiguho na lamayot patte ni muna` dañogue` i klasen sentadan natibo ni mamatmos asukat, mantika yan asiga. Ha abisayo` na baiho adahe mauleg hinemlo`ho.

Afañielos, maila` ta adahe dididi` i sentadata pot hinemlo`ta mismo. Makat na kontrario i manmañge` siha na neñgkano` natibo, lao mamakatña yangin esta tana` sala` i chetnot gi tataotaota. Si Yuus Maase`!

Strictly a personal view. John S. DelRosario Jr. is publisher of Saipan Tribune

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.