Felis na Haanen Thanksgiving

By
|
Posted on Nov 25 1999
Share

Pago na Haanen Thanksgiving i uttimo biahe `nai para ta selebra este na okasion guine na siglu. Maseha ti todo felis i dinisehata gi finapos este na sakan, tafan manae` mit grasias gi Saina pot todo i bendisioña `nai ha sede hit manmamokat gi entalo` dos dañkulon napu gi halom luño na chalan linala`.

Hungan, ti todo fumagchae` i liño` guenao na chalan, lao memegaiña humahala adeñg niha ginen i teug` na fache` chinatsaga. Ta tutuhon prumepara hit deste pago na haane `nai matutuhon i haanen gupot siha.

Lamayot patte giya hita para u fañaonao manmanagam gi finatton kompleaños i Ñiño Jesus gi Desiembre dia 25.

Estague` namagofña este na patte gi kada sakan: finatton i Ñiño Jesus `nai ta sosoda` konsueluta yan esperansa maseha guaha didog pinadesisita. I finattoña un` likido na regaluta maseha gi hechuran espirituat. U manana fan atanta, u fapos todo i chathinasota, ya u magoñg pinadesita gi finatton i Nanalibreta pago na Desiembre dia 25.

Sesso man-afaisen teñga i man-menhalom na taotaota haye mohon mumerese likido na dignu yan onru pago na siglu. Gi leblogho, i Nanalibreta i primera inayegho para este na onru. Gi todo haaniho deste ke mafañago-yo`, esta ennao i 1989 `nai hana` komprendeyo` hafa sustansiaña i para un` pega haanimo gi kanaiña. Deste ayo na haane, mas libreyo` gi todo kinalamtenho. Tatnai hu ekspiriensia hafa dipotsihe sustansiaña sinienten un` libre na espiritu.

Maseha sumen namagof na haane este i Thanksgiving, maila` lokue` ta hahasso gi tinayuyotta i familia siha ni mandininngo nu i guinaiyan niha. Ta hahasso lokue` i mañeluta ni manmalañgo ni mangaige giya Honolulu. Un` tinayuyot para i taotaota ni manfinagchae` didog na chinatsaga gi haanen niha. Tinayuyot agradesimiento gi Saina pot hana` fan libre hit ginen piligro siha na ira.

Maseha ti sen guiya na biahe, maila` tana` fan humidde hit gi hilo` inañgogho na siempre 30 dias yan pago u fatto talo` i Nanalibreta komo konsuelo piot gi mamoble siha na taotaota. Happy Thankgiving para todos!

Manñahlalañg siha na attikulo

Humanao un` botadot para i sagan eleksion `nai masañgane na ti siñague` manbota sa` ti madispepensa nu i kotte pot ha aña un` palaoan. Lao marehistra i prohima ya dispues guaha disision para umana` fan bota.

Mafaisen nu i tihaña hafa na ha aña i amigaña.

Ilegña: “Ahe` ti hu aña na hu se`si`!” Ai na duron chaleg dispues gi sagan botasion.
****

Dinilalag un` amko` nu i polisia pot ti sumaga gi STOP sign monumenton iya Oleai. Matomba morosaikotña gi biradan i chalan i Post Office giya Chalan Kanoa.

`Nai finaisen nu polisia hafa na ti sumagague` lao hagas nina` katiye
sairen deste Oleai. Ilegña i amko`: “Ke pindeho sa` un` dudulagyo`!”
****

Malago` si Pedro Malas umasagua lao na malag i konfisinario, finaisen as pale` kuanto na Yuus guaha. Ensegidas ilegña: “Dies!” Sinañgane as pale` na u tatalo tatte yangin ha soda` kuanto na Yuus guaha.

Gi hineyoñgña, ha faisen si Juan Malas nu i mismo kuestion. Ilegña si Iku “Uno ha` na Yuus guaha, Duñg”. Inatan un` rato pues ilegña: “Ni ñgaian hombre si pale` timalago` ha aksepta i dies”. Dios miho anog na ti ha attetende i mafanagueña gi dotrina.
****

Mafaisen un` 75 años na biho kao felis todo biahiña para Manila.

Chumaleg ensegidas ya ilegña: “Ai, lahiho, magahet na hu enjoin-yo`”. Pindeho na pitbetson bihu!
****

Kada matto este i haanen Thanksgiving, hu hahasso tatte `nai eskuelanteyo` primet grado. Taya` senan mame guihe na pupueñge fuerake satdinas. `Nai ha faisenyo` i maestragho hafa na` mame gi paiñge, ti matmanyo` mandage na pabu. Ai diberas na paomata` pabu!

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.