Mas chatsaga na kinalamten

By
|
Posted on Mar 06 2001
Share

Majoria gi bisnis Japones umekspressia na dañkulo dinidan niha na esta muna`lo tatte i ekonomian iya Japon.

Hafa relasionña este yan iya Marianas?

Gi ti mapot na manera, kada umachem iya Japon sa` mañom, mas fotte na sago pumalo`pu` hit, dispues tinatitiye nu i otro seriosu siha na chinatsaga guine.

Kulan mohon todo mauleg kinalamtenta na tiempo. Mas tana` presiso mapresetban imbarasos ke satbasion man-sustansiao siha na asunton linahyan. Entre este osino man-sisikat i timunero gi siyan niha nu i mañge` kadun to`lañg dispues de amotsan taloane.

I na`mase` gi este siha na diskuido i manatatte na famguon. Kada sakan na ta diskuida hit, ta umenta tres años i chinatsaga para i siha. Konsidera hafa mamamaila` para na famaguon gi halom tasen diskuido. Megai para u fanai checho`, ni tampoko inañgogho na guaha satton na preparasion para siha. Estegue` i muna chachatsagoyo` na tiempo.

I diskuido gaige na ta sotta ha` i man-bibisnis para u espihan maisa siha gi halom un` dañkulo na chubaskon chinatsaga. Hafa problemaña este na atetu para i otdinario gi señgsoñg siha?

Fine`nina mauleg ta komprende na i gobietno ti bisnis na otganisasion. Tai obligasion mama` ganansia. Gaige este na obligasion gi man-bibisnis siha. I komunidat bisnis mas ke dos mit (2,000) humuchom pettan niha deste kuatro años malofan. Huñgan, guaha nuebo 2,000 talo na bisnis man-halom. Lao kaiha para estake u tutuhon kontribusion tax taimano antes de poduñg ekonomia.
Mientras sige ta dibina hafa humogse hit, mas siempre u didog i chinatsagan i taotaota entalo` pago yan esta i sakan 2005. U fatto siha didog na chinatsaga, kontodo menos na fondu gi kahan publiko.

Este na chinatsaga dañkulo na pinadese para memegaiña na taotao guine. Dañkulo lokue` i chansa para umaribaha i numeron empleao gi katkuet atmos banda–gobietno yan industria siha. Entre este osino tai bali i pagamiento ni para umaresibe ni man-machochochu` sa` gueko i kahan publiko yan praibet. Ni bañko tai konfiansa gi check gobietno.

Kontodo rinikohen kontribusion u tunog mas ke pago. `Nai masusede este, kumeke ilegña lokue` na i setbision pubiko mas maribaha. Uttimoña, kulan hit un` miserable na familia gi lamasan chumocho ni sige man-mumo sa` tinahoñg i maplanta na sentada.

Ti hu diseseha na umasusede este, lao estague` i mamamaila` para iya Marianas ginen poduñg ekonomian Japon yan Asia ni ta atisa `nai duro i lehistatura gi mapos na sais años de mama` i temtom pot areglon linahyan. Pago ta padedese i na`tata na areglo siha ni fumañago mas disareglo.

I man-dañkulo siha na kometsiante ha upos iya Marianas `nai malie` i disareglo pot bisnis guine. Umafagcha` yan mababan metkao giya China. Megaiña man-hanao guato sa` mas dañkulo i appottunidat mama` ganansia ke iya Marianas. Para i sigiente dies años, taya` nuebo na industria para u halom guine gi tano`ta fuera ke hafa gaige pago–turista yan sastre. Ni uno gi dos fitme haligen niha.

I industrian turista mas u chafleg gi sigiente siñko esta dies años na tiempo. Mientras ti kalalamten iya Marianas para u ketuñgo` hafa na mauleg ha petsige i mismo industria giya Guam, mas siempre ta luño` i bandata guine na patte gi ekonomian tano`ta. Afañielos, homhum i sanmena, destrosiao i santatte, maila` ta fan a`sustene sa` madog i gailaide`ta. Si Yuus maase` yan ghilisow!

Strictly a personal view. John S. DelRosario Jr. is publisher of Saipan Tribune.

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.