`Nai chumatsaga i tano`

By
|
Posted on Aug 26 1999
Share

Sige pago man-adisgusto hit pot nesessidat salape`. Era, duro talo majustifika na i problema pot taya` salape` ya solu salape` i satbadot probleman todo asunton linahyan.

Ha estotbayo` este na maña osino atetu sa` kulan mohon solu salape` siña magahet sumatba i kualidat edukasion, hinemlo`, setbision publiko yan otro siha asunton linahyan.

Lao maila` ta atan ñaihon kao i ta chochoneg na satbasion appruebao na ineppe gi madispachan setbision publiko. Mampos ta abiba yan pogsai i sensian palagpag sekos ke uson kabesata. Estague` i problemata primera ti taya` salape`.

Dispues, mientras ke gaige gi hinasotta na ti hita i gobietno sa` ta trata kulan un` butto, pues makat ta aregla halom gima`ta yan este na atetu. Goseña na ta bohao mas i abubon dispeddisio ke inadahe.

Kulan i estaota pago taiguihe un` estoria pot un` familia ni un` tiempo man-riko. Kada pueñge i gipot, a`asu i sagan manunu, bula esta titino na setbesa gi halom kahon ais, todo manmachuchuda` buchin niha. Dañkulo na dispeddisia yan diskuido.

Un` dia, silensio deste halom guma esta i halom komon sanhiyoñg. Ni uno kumemkuentos sa` i familia ha soda` na tres granon pugas ha` sosobla gi kestat. Manalago kulan alaguan ya kada uno ha pupulan i otro pot no u pañot i granon pugas gi halom kalahe. `Nai aksidiente ha pañot i uno i grahon pugas, magalute tatalo`ña para u lagnos ensegidas. Kanaha` sen-matai i prohimo.

Mangaige hit guine pago na eskalera. Sige hit man-añgiñge` kao guaha mase`, fiñkas ni hagas ta dispeddisia gi tiempon abundansia. Todo kinalamten man-apulan hit pot no u guaha mamañot pugas (mase`) ginen un` dañkulo na kalahe `nai mangagama i tres pidason pugas. Man-asuñgon hit gi oriyan i kalahe sa` hokog pugas ya esta ta rikononose i kantaron basula kao guaha maseha balin un` satten na `anyute` pugas.

Taya` suette sa` todo dispeddisiao na fiñkas familia kulan maliñgon halom gi aire. Man-ñgaha` hit hulo gi lañget manmananayuyot na u falofan un` ruplano ya u yute` papa` maseha un` latan sadinas osino latan katne, maseha hafa na lateria komo matto mage gi patman kanaita. Malofan i haane, ni un` ruplano malofan. Ta bira hit halom gi halom gima`ta, man-ñalañg, maho, mientras sige kumilulog estomaguta.

Ta guife i estorian man-amko` pot i edot yan apacha`. Era, gi tiempon somnag duro i edot manlofan poñgpuñg neñgkano para i madogña. Gi mismo tiempo, sige kinasse nu i apacha` hafa na kana` ha pupuno-gue machochu`. `Nai matto i didog na tiempon maneñgheñg, dumeskansa i edot sa` suffisiente mantensionña. I apacha` sige kumilulog gi hilo` satge mangagagao maseha un` poñgpuñg pan.

Afañielos, hita ayo i apacha`. Man-malefa hit nu i manmamamaila` sa` sige hit man-gupot gi tiempon abundansia. Pago `nai ha totpe hit tiempon chinatsaga (eskases), dios miho mañgikilulog hit lokue` kulan apacha`. Dios miho!
****

Mina` mañge` este i sisteman mañana sa` tatnai ta planea para agupa` soluke ta saulag medikon kariso `nai ha gacha` hit indukto. Lao buente ti todos hit mangai maña nu i tronun mañana. Rason na hu atotga sumañgan este sa` enfin guaha adelanto siha gi finaposta deste tiempon atigo esta pago gi modetno na Marianas. Mampos metgot i tinilaika lao sen hasan talie` na tinemba i natibo. Metgot sensiaña i natibo piot gi oran ira siha. Maila` ta abiba este na sensia pot i manatatatte. Si Yuus Maase`!

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.