Ti mapot señor, lao pega papa` salape`mo

By
|
Posted on May 20 1999
Share

Deste 1993, man-mapoñga hit pot abuson direchon taotao ni man-maemplelea gi fakteria siha guine. Maseha esta i problema sige man-ma`aregla mona, ti mañgontento i kumokontra hit piot sa` lamegai giya siha mangaige taduñg gi betsan i mafananaan` US Textile Labor Unions.

Dañkulo na lache i mapetsisige rason na i interes dinaña industrian magago giya California `nai gaige dadañkuloña gi entero Estados Unidos de America. Ginen ayo si Congressman Geoge Miller. Yangin ginen este na pisu `nai para umapega madestrosian industrian magago guine, pues ti propio i mapetsisige na areglo.

Man-malelefa na patte petmanente iya Marianas gi papa` i banderan Amerikano. Lokue`, solu pago na industria sumuppopotta i kahan iya Marianas. I hagas figu` na industrian turista deste dos años malofan ha tutuhon basnag gi katkuet manera piot sa` lamayot patte gaige metkao giya Japon. Iya Japon lokue` basnag ekonomiaña ya sige ha espiha impeño para u aregla mismo halom gima`ña.

Este siha na mattiro mampos sumen na` triste rason na sige Marianas mafa` hugeten politika piot gi entalo` membron Congresson America ni mañususu gi betsan i inetnon US textile labor unions. Esta `nos pot fakto i mapetsisige, lao oran man-apase tatte gi este na inetnon sa` hagas siha umapagagaye todo gaston eleksion osino offision niha komo membron i Congresson America.

Gi mismo tiempo, ni unabes ta huñgog man-offrese ayudo i Depattamenton Interior sa` estague` na offisinan federat i chumochoneg para umana` dimu Marianas gi hilo mas didog na chinatsaga segun i disposision i US textile labor union. Ti siña yan ti kombene na para i gueko na disision Depattamenton Interior para umatatiye. Chat niha manmalelefa na patte petmanente lokue` Marianas gi papa` banderan Amerikano.

Deste 1972 `nai manegogosio i kontratan i Covenant, hu siente ha` na guaha ti ta atetuye mauleg tat komo i atoridat ni gaige gi papa` i Congresson America dumispone asunto segun i guinaifen mañglo politika giya Washington. `An manmagof, pues man-suette hit; lao `an ti mana` presiso ni haanita, man-dimalas karerata. Estague` na punto mauleg i kabesanten Marianas u atetuye kao enfin este na relasion malago`ta yan Estados Unidos de America.

I Depattamenton Interior tai nina` siña umaregla kinalamten paska na pisun ekonomia gi maseha mano guine giya Pasifiko. Obligao na debi u ayuda Marianas kumomple mas fitme na pisun ekonomia, lao memegaiña i para u dispone, sin atoridat, areglo ni solu atridat Congresson America. Gi hilo` este siha na linache, mas i

Depattamenton Interior ha choneg para umafuñot linala` taotao tano` sa` ti manlisto hit tumagam i baban planuña.

Ta huhuñgog na mampos sano i ekonomian iya America, lao gi mismo tiempo ti mana` fañaonao hit guennao na suette siha sa` esta pago sige hit ha` manmatrata komo otro `nai tatuñgo` ha` na mansudadanon Amerikano i natibo siha. Taya justisia gi hafa ha petsisige sa` ni unabes `nai ha ke ekuñgog hafa sesso sentimeinton taotao tano`.
Estague` na heñon offisiat siha guaha gi Depattamenton Interior ni pumetsisige madestrosian ekonomian iya Marianas. Para i manma`gasta, pot fabot atetuye ya ta tutuhon humusga klaro hafa mauleg para futuron famaguon iya Marianas. Si Yuus Maase`!

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.