Inbestigasion offisiat Depattamenton Interior

By
|
Posted on Aug 17 1999
Share

Guine gi alacha, si Congressman Don Young ha tutuhon inbestigasion `nos kuantos offisiat Depattamenton Interior pot ma-usa pueston niha gi prohibao na asunton politika pareho ha` kontra Marianas yan membron Congresson Estados Unidos de America.

Este siha na offisiat manmasosogne na mañaonao kumontra membron yan kandidaton Republican siha guine gi mapos na eleksion. I motibo na mapetsige este illigat na asunto pot para umana` fan mapede todo membron Congresso ni kumonkontra si Presidente Clinton gi `nos kuantos asunto siha.

Si Congressman Young ha petsisige seriosamiente este na inbestigasion layeye pot masupopone na ginen este na aktibidat Depattamenton Interior na mafañago ayo na plano i para u amot Marianas nu i atoridat immigrasion yan otro siha asunton ni gaige gi papa` kontratan i Covenant.

Klaro pago na este na asunto i mafananaan` “federal takeover” chineneg i grupon US Textile Labor Unions pot para u destrosia i industrian sastre gine giya Marianas. Kulan afulo` gi entalo` David yan Goliath `nai ti kontento i higante as Goliath na esta echo lahe yan fuetsudo si David.

I industrian sastre, piot iya California, ha usa tat attikulo na i industriata magago guine ha destrosia chochu` siha para Amerikano giya lago. Esta na`bubu este na sentimento sa` manmalefa na mansudadanon Amerikano hit lokue`. Lache todo i asunto ni ha u`usa kontra Marianas ya ha lañgag umatotga sentimenton diskriminasion gi hilo` bahu na eskusu siha.

Haf` taimano ha adelantague` industrian magago guihe lago `nai i mismo attikulo ni maproduduse mas barato ginen hiyoñg? Pot ihemplo, i sueddon empleao fakterian magago giya America ti mas de menos ke $5.15 gi ora yan mas. Giya Mexico, i sueddon hutnaleros gi mismo fakteria ennao i $8 pesos gi dia. Huñgan, manguaguan sueddon niha empleao fakterian America lao pot este layeye na rason na ha mueba bisnis niha para sanpapa` na America yan Asia.

Este na otganisasion i US Textile Labor Unions ha soda` na makat ha petsige guaguan na sueddo para i taotaoña siha guihe lago ya ennao na rason na choneg i galaguña siha gi halom administrasion Presidente Clinton yan kontrariuta gi Congresson America pot para u siña kalamten sin u kompetesia gi pareho plaset. Ti isaota na atbansao industrian magago guine sa` ni uno gi fakteria mama` i taguan taimano i mañan mismo industria guihe lago.

Hu supopone na buente ha polu na pot metgot Amerikano gi entero elmundo na ni uno siña umupos abilidatña manproduse kualidat na magago siha. Kulan guiya este is estorian i edot yan apacha`. Hita i edot, siha i apacha`. `Nai matto oran mañufa`, gaddon gi halom sensian repot industrian niha ya man-e`esalao pago na traision bidata nu siha. Dios miho!

Lao para todo i mattiro, hu pega inañgoghohu gi silensio yan tai achaigua na nina` siñan i Saina sa` diberas ti propio na pot ti manmarepresesenta hit gi Congresson Estados Unidos de America na para ta sede manmaluño` gi ti justisia na manera. Gi fino` man-amkota, “Taya neñkano mapapañot sin mañgañgas!” Ai na sumen magahet este na ekspression mañainata. Maila` ta fan manayuhot puede i dikiki` na sentimentota oppan hulo` mas gi Saina gi halom este na fina` rimulino. Si Yuus Maase`!
****

Hu huñgo un` kantan Chamorro ilelegña: “Estaba-yo` gi oriyan tañke, kana` mamatai-yo` maho….” Gimen pot fabot osino matai añglo` hao pot gaguria. Si Yuus Maase` yan ghilisow!

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.