Hafa I Punto?

By
|
Posted on Jun 22 2000
Share

Este i politikan matai diberas na ti komprendiyon. Pot ihemplo: Hagas i man-kandidadato pago para gobietno ma-upos i bisino deste antes. Lao pago, man-lean` ya matuñgo haye si Tan Maria, Ta Acho`, yan Tun Bengano. Dios miho!
***

Mampos magof i amiguho Pedron Malas. Ilegña: “Iku, paire na tiempo matai. Todo klasen ayudo guaha deste lamasa, siya, tento` yan kontodo chenchule`”. Buente baiho faisen i Saina na u agañgyo` gi tiempon eleksion gobietno. `Nos poku na ayudon gotpe para u fatto. A` Saina!
***

Sesso hu huñgog i taotaota manmamaisen hafa na ti siña ta kone` spesialista na mediko para i hospitatta guine tat komo spesialistan korason, reñihion, higado yan otro siha na offision spesialista.

Yangin esta kanset gofesmo pot hagas un` abusa ginen sigariyo, osino dañosu sensin korasonmo sa` mangaddon mantika gi entalo` gigatmo, ni haye na spesialista siña umayuda hao fuera ke Saina.

I hinemlo`ta, hita mismo kapitan tataotaota, ya soluke un` konsige pumetsige manmauleg siha na bision; makat siempre para un` fana` gi inamko`mo. Hago solu i spesialista!
***

Kada matto i tiempon eleksion para gobietno, todo klasen offresimiento mangugupo gi aire. Humuyoñgo un` senadot ya ilelegña na para umakone` i administrasion guato gi kotte pot ti ha implemementa i subridan sueddo deste tres años malofan.

Matto este na checho`muron gi hilo` oppan na pinadese `nai mampos bahu i rinikohen kontribusion tax ginen i komunidat bisnis.
Mas ke 2,000 na bisnis humuchom pettan niha pot mampos baba i ekonomia.

Magahet na propio para u guaha subridan sueddo gi halom tiempon eskases? Ha nesessita este na tropan senadot na u fan mañule` maseha Economics 101 pot para u komprende na i ha petsisige solu checho` muron, bachet, tañga yan udu! Magahet na para un` sede magasta $10 pesos `nai $3 pesos ha` guaha gi kahan Marianas?
***

Kada mahatsa i sueddo, ni ti mafatto papa` gi bisnis siha, estea monhayan mahatsa lokue` i presion nesessidat familia. Tabla i resutta! Pues haf` baliña un` hatsa i sueddo `nai muna`lo tatte estao linala` i para un` ayuda gi primet estaon chinatsaga?

Dispues, mampos dañkulo na diffirensia i sueddon empleao gobietno yan ayo i mangaige gi bisnis siha guine. Ya para ta sige ha` humatsa sueddo empleao gobietno gi hilo` sakrifisioni empleao siha gi bandan komunidat bisnis? Amano `nai man-eyag hamyo sisteman ekonomia?

Dispues, kao guaha na in` estudiaye hafa sustansiaña i in` petsisige yan kao siña i marikokohe na tax ha sustene ennao na ginagao?
Mauleg ennao na intension yangin magahet na primera responsablidat gobietno i para u fama` ganansia. Lao `nai puro gasto ya ni hago ti un` komprende minasahalom i manbibisnis, pues taya` bisnesmo chumalegua` sekosmo gi un` asunto `nai sumen taya` kinemprendemo. Na` para i bisiun politikan gueko sa` ni uno gi publiko mumirese i guekon kabesan miyo!
Fan eyag sensian unesto yan hinimidde piot pago gi tiempon didog na chinatsaga. Di ba?
***

Ni uno gi membron i Senate kumomprende kuanto minakatña bumisnis pago na tiempo. Yangin guaha atotgante sumañgan na ha komprende i asunto, yaho lumie` hafa na bisnis na mamatinas hao (esta pago na ora) dañkulo na ganansia. Pago yangin sumalakumba` bisnesmo, pues huchom sekosmo ya un` gai mamahlao.
Yangin ni un` biahe `nai un` chage bumisnis, mas propio i para un` huchom talo sekosmo kadu` un` tuñgo` hafa madiskukute, di ba? Dios miho!

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.