Fan satton gi asunton linahyan

By
|
Posted on Aug 24 1999
Share

`Nai ha fatoigue hit i sagon Asia yan Japon, ni uno mumuebague` pot para u aligao alibio para yangin ha gacha` hit didog na chinatsaga ginen este na sagon ekonomia. Ta suppone na ti u aminasa hit sa` ti para hita ennao na chinatsaga.

Sige talo manbalaha estake pañgpañg i pettan 2,000 mas na bisnis ni humuchom siha. Man-afaisen hit kao mamañglo`. Ni uno man-oppe. `Nai pañgpañg ayo na motmut uchan, duro sume` i atof gima`ta ya kada membron familia man-lolotge pot no u fotgun in katre yan magago siha gi halom kuatto. Dispues, kumayadan ñaihon. Lao sige ha` teti gi `nos kuantos patte siha gi atof.

Mañoyo` i nanan guma` na uma-aregla i simi` ensegidas. Ni uno u-mattiende sa` esta pumara i ichan. Mañila` i atdao, manguaife i mañglo` ya ha bale i hanom siha gi oriyan guma` kontodo i atof. Mayute` ñaihon i problema sa` esta ti u`uchan. Kada uno ha chule` chalaña. Hafa sustansiaña este na punto?

Yangin i areglon linahyan masge` pot ti manlisto hit sumatba problemata, pues gi uttimo besis megai na bisnis siempre manmachom pettan niha sa` makat esta mamatinas ganansia.

Ta lie` ha` na man-e`ensinahyao i los probres ya buente pot man-achabulacho hit na tafa` taya` i pinadesen niha. Ta lie` ha` na guaha sume`, lao ni uno kalamten pot para u soñgsuñg i simi` siha. `Nai matto fina` mensahe na esta Japon ha tutuhon homlu` i ekonomiaña, man-deskansa hit talo sa` pinilota na magpo` esta i ichan.

Baiho aksepta na magahet mampos didog este na sago. Olara mohon ya i manma`gasta u rinueba leksion siha ni mañgahulo` ginen este na finaposta. Lao gi mismo tiempo, debi u guaha prontu na inatuñgo` haf` taimano ta satba i mañgeke atlibes siha na bisnis. Yangin ti ta ayuda este siha na bisnis gi este siha na mattiro, pues añgogho na memegaiña siempre u huchom pettan niha entre pago yan uttimon este na sakan.

Yangin masusede este, pues mas menos i kantidan salape` ni humahalom pago gi kahan Marianas. Gi uttimo besis, ya ti ta diseseha na u-masusede, lamegai siempre u fan taichecho` yangin enfin mas maribaha i rinikohen tax ginen i komunidan bisnis guine.
****

Komprendiyon na yangin matto gi kada familia i didog na chinatsaga, memegaiña siempre man-ñgaha` hulo gi hegso` i Deni` pot ayudo. Este na chinatsaga mampos ta pupune kulan mohon taigue gi oriyata. Mientras tantos, sige ha` kumilulog haane yan pueñge kulan un` sake ni para un` hinatme `nai mafoñg maigomo. Piot `nai un` tuñgo` na sesso u-moriya ya un` diskuida hao gi mismo tiempo.

Lao dos probleman ginen hiyoñg kumetomba haligen tano`ta: 1). Planon Depattamenton Interior muñega direchota gumobietnan maisa hit. 2). I sagon Japon yan Asia ni rumompua todo pisun ekonomian Pasifiko yan Asia. Makat i tafafana` lao sin inbatgo, debi lokue` tanae` animo umareglan maisa halom gimata kosake ti u aminasa hit didog i tafafana` pago. Maila` tafan aguot` kanai uno yan otro sa` todo mauleg na chechota pago, hita mismo para ta mirese yan ayo siha na famaguon i manatatte gi fihonta.
****

Lao sumen na`magof `nai hu lie` na guaha pago fotmat na inbestigasion gi `nos kuantos offisiat Depattamenton Interior pot todo chatbidan niha kontra hita. Klaro na gagaige ha` gi bandata i bendision. Si Yuus Maase`!

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.