Asunton Linahyan

By
|
Posted on Sep 23 1999
Share

Buente in` hiñgog na guaha inbestigasion makondudukta pago ni Komiten Congressman Don Young pot malabidan `nos kuantos offisiat gi papa` administrasion Presidente Clinton yan Depattamenton Interior pareho ha` kontra iya Marianas yan kabesanten i sanpapa` na guma` Congresson America.

Guaha siha lai federat man-makontradise gi este na chatchochu` offisiat siha. Era, guaha lai promohibe empleao federat gi uson pueston niha gi aktibidat politika. Separao este na asunto yan i inekuñgog publiko ni pago monhahayan giya Washington. Siempre u anog klaro dispues hafa na chatchochu` siha manmapetsige kontra Marianas yan kabesanten sanpapa` na guma` Congresson America.

Tananae` un` humidde na agradesimiento si Congressmen Don Young yan Tom DeLay pot masañgan sin ditension na mientras siha kabesanten i sanpapa` na guma`, todo proposito pot para u mafederalisa Marianas matai gi finatoña gi pettan Congresso. Sumen namagof este na kinimite ginen i kabesanten sanpapa` na guma` Congresson Estados Unidos de America sa` guaha dañkulo na respeto gi direchon taotao tano` gumobietnan maisa siha.

I mapetsisige na inbestigasion alakuenta ha choma` todo kinalamten para u mafedelisa iya Marianas. Mas teug i asunto sa` guaha kinentradisen lai federat nu i mismo grupo ni chumochoneg i para umana` dimo Marianas.

Esta nachaleg `an ta konsidera hafa na mafañago este na inbestigasion. Era, i mantineka siha na offisiat federat madiside para u petsige ti ligat siha na asunto tat komo linagnos areglo ni solu pudet yan atoridat Congresson America. Taya` manmasede este siha na offisiat federat soluke ma-enfuetsan lai siha guine. Siha umesague i obligasion niha lao gi mismo tiempo ilegniniha na hita manlache. Dios miho! Debi este i apaka` u eyag na maseha mas manma`lag lasas niha, i natibo taotao ha` lokue` ya hatuñgo` hafa dicho direchoña.

Dispues, machochoneg pareho na applikasion lai siha para iya Marianas. Tatnai matto gi hinasson niha na debi umana` chiloñg fino` niha yan presente na areglo `nai i taotao Marianas solu na sudadanon America ti manmarepresesenta gi Congresson America. Yangin este na direcho esta pago gi siña halie` kabales, pues diberas taya` akomprasioña este siha na taotague gi regalon tronun hipokrito. Dios miho, fanmanmata sa` hame lokue` guine in` tiñgo hafa dinanche yan kombene. Ni uno na sudadano gai direcho sumapet i otro pot ti umafagcha` opiñionta. Estague` mamakatña i sisteman demokrasia na gobietnamento.

Huñgan, diberas estayo` fatigao rumipite sustansiao siha na asunto `nai manmatompo` este siha na profetan karisu. Yangin makat makomprende na pareho direchota umaligao maisa fitme na pisun ekonomia `nai siña ta ayuda i taotaota mangai checho` para kinano` familian niha taimano i otro komunida siha gi entero iya America, pues taya` tagagagao menos ke este na pudet yan direcho. Ahe, ti manhohosguan hit osino ta espipiha hafa ti direchota. Ayo ha` ta gagagao i para u guaha pareho yan antao na tratamiento gi entalo` sudadanon Amerika guihe lago yan este iya Marianas.

Todo klasen atte ma-espihaye kontra Marianas. Lao gi uttimo besis ayo u tacho i dinanche and kombene na disposision ginen hilo` osino i Nanalibreta. Estague` `nai hu appellayo` gi uttimo eskalera. Si Yuus Maase` Saina pot un` oppe i ginagaoho gi entalo` napu, dilubiu, pagyo, yan didog na chinatsaga. Un` hatsa talo un` biahe i esperansan mame pot haanen mame. Si Yuus Maase`!

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.