Makat na sagon eskases

By
|
Posted on Aug 29 2000
Share

Oppan yan klaro na ha gacha` hit indukto i tiempon eskases `nai man-e`esalao `nos kuantos ahensia na ti manma`apapase siha nu i kuentan gobietno. Este na dibi inembrarasa kontribusion gobietno para i programan retirao yan gaston utilidat.

Ti huma halom trabiha otro dibi siha tat komo dibin setbision hinemlo` gi Straub Medical Clinic giya Honolulu. Dispues, guaha siha kompania deste 1997 ti manma`apase gi setbisio ni esta ha prebeniye i gobietnota.

Gi mismo tiempo, sige mas papa` i rinikohen kontribusion tax. Masusede este `nai mas ke 2000 na bisnis humuchom pettan niha. Este na chinatsaga sige pago ha translada-gue` gi menos na fondu para i kahan Marianas. Menos mas fondu para apas setbision publiko siha.

Kontodo programan scholarship chinanda nu este na chinatsaga. Esta fufugoyo` `an hu hasso hafa tetehnan gi hilo` didog na chinatsaga para u luño` mas i haanen natibo. Ti na`magof sa` medio ginen i Asian Crisis ni dinañae` nu i diskuidon man-ma`gasta tumagam i hinalom este na sagon chinatsaga.
****

Yangin magahet na ta komprende na siempre u mas didog este na chinatsaga, pues i man-kabayero siha ti u fan matman rumibaha i presente na areglon dos guma` lehislatura papa` esta i uno.

Gi presente, ginagasta todo manman-apapase kontribusion tax $4.8 miyon pesos pot operasion lehislatura. Fuera de i kabesanten sanpapa` na guma` ni animo chumoneg sustansiao siha na asunton linahyan, hafa i pumalo bidan niniha tat komo i sanhilo` na guma`?

Lao mampos i atetun inmbidiu gi hilo` chinatsaga kulan mohon ti malilie` na chafleg i kinalamten ekonomian iya Marianas.
Tinatitiye este nu i inapprueban subridan sueddo gi talulo` gi tasen eskases. Mampos ta fafatta i natata na sensian kabayeron kariso.
Kulan mohon grupon famaguon ni tanae` gaselina yan maches para u fan gando de hemonos kao piligro pat u guaha pinino dispues.
****

I manera `nai ta gagasta i fondun publiko uma`achule` yan i estorian un` paluma yan chaka ni mau`udai gi hilo` botin lamita chandia gi tadoñg na tase.

Kada ratu i chaka ha kano` i sensin chandia. `Nai hihot esta gi fondun, sinañgane nu i paluma na una` para osino mafondu i botin niha. Kada ti linie` nu i paluma, ha gulusune talo i tetehnan na sensin.

Inabisa talo un` biahe, lao sige ha` i chaka de ha kano` sumake. Uttimoña, sumi` i boti, gumupo si paluma ya sige umesalao i chaka: “Paluma, paluma, kone`yo` gi dudule`mo”. Mafondu i boti ya matai i chaka. Dios miho!
****

Bastara ke matto taftaf i sagon politika, maseha mano hit guato gaige na mañgekuentos i taotao pot este osino ayo na kandidato.

`Nai matto-yo` gi un` lisayon matai, duro mañaleg un` grupon suppotadot na lastima sa` maliñgo si fulano osino fulana botu. Ti propio na ositan gi tradision natibo `nai manmalulog hit para ta respeta i ti achaiguata.
****

Taya` gumana i natibo lumaimen maisague`. Pot ihemplo: Manae amot nu i mediko. `Nai matto gi gima`, ha talon prumeskribe i amotña, era ti ha gimen sa` mauleg ñaihon siñienteña.
Dispues, inadite nu i chetnotña ya ha birague` tatte gi hospitat. Ha dage i mediko na huñgan ha gimen i amotña. Dios miho!

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.