Selebrasion Patron St. Jude

By
|
Posted on Oct 05 2000
Share

Mamamaila` selebrasion Patron St. Jude gi uttimon este na mes. I taotao St. Jude gi sanlichan na patte giya Saipan, esta matutuhon planon fiesta para uma-abiba este na selebrasion.

Para u guaha fina` feria (trabiha i lugat ti makonfifitma), kontodo huegon golf pot para uma`ayuda rinikohen salape` para gaston i nuebo na Gima` Yuus St. Jude.

Lao mauleg in` e`ekuñgog hafa maplanenea pot este na selebrasion pago na sakan. Todo ayudon salape` yan kontribusion agradesiyon gi dinaña` todos pot para umahatsa i nuebo na Gima` Yuus`.

Na fan geftao hamyo sa` sumen na` banidosu yangin todos man-daña gi un` checho` komunida pot para ta asegura na bonito yan gatbo i Gima` Yuos`ta St. Jude.

Tinayuyot Lisayo gi entero elmundo

Gi mamamaila` na Sabalo, Oktubre dia 7, matutuhon i mafananaan` “World-wide Rosary” (Santa Lisayo) giya Roma nu i Santo Papa gi St. Peter’s Basilica gi fina` seremoñias.

Mauleg ta tutuhon este na tinayuyot gi halom familiata. I estasion gi Santa Lisayo un` patte `nai siña hago mismo un` konsidera i pasun i Sainata `nai ha mattit-gue` pot hita.

Dispues, sen magahet na i familia ni dumaña gi hilo` tinayuyot, mas maug` i relasion kada uno gi entalo` mañaina yan famaguon. Mas masimiento i manñge` na amesta yan inagoflie`. Ha sede hit umeksisia petsonatmiente sensian hinimidde.

Sen man-hoñgeyo` nu i fuetsan tinayuyot sa` guaho mismo prumueba hafa minetgotña i satton na ginagao gi Nanalibreta espesiatmente `nai ginacha` hao indukto pot minalañgo osino otro didog na chinatsaga.
Mauleg na eksisio gi adelanton espirituat pareho ha` para hago nu i saina yan finapos famaguonmo. Atetuye sa` mas ninae` hao esperansa gi makat yan sesso homhum na karera gi hinanaota mona. Si Yuus Maase`!

Imbeninao na pañglao

Mauleg ta tuñgo` na man-imbeninao i pañglao siha gi oriyan simenteyon iya Tanapag. Lao, dididi` atrasao este na abiso sa` deste sinkuenta siha na sakan `nai man-mayute` i PCB guihe na lugat.

Kontodo guaho sumaonao ume-pañglao gi uttimon sinkuenta siha na sakan giya Tanapag. Guaha `nai fontun estomaguho, lao buente pot bula mampos mañglo` maneska ke pañglao.

Ayo na infotmasion mas seriosu para ayo na taotaota i sesso man-e`pañglao giya Tanapag. Hu konsidedera kao kuanto na taotaota man-inaffekta seriosu na chetnot tat komo kansent estomagu, higadu, riñihon yan tilipas pot hagas sesso makano` i pañglao iya Tanapag.

Guaha dos atuñgo`ho dimalas guine gi alacha, uno pot kanset estomagu, i otro kanset haga`. Todo i dos sen hihot na atuñgo`ho. Si Yuus u fan binendise anten niha, lao metgot siñientegho na i chetnot ni ha padese ginen sentadan kaddun pañglao.

Mauleg uma`atetuye i asunto pot para ta tuñgo` kabales kuanto man-inafekta chetnot kanset pot hagas makano` pañglao ginen ayo na patte Saipan. Muñga man-hinalañg sa` huñgan i para umachogue na chochu` tinaka` tiempo para estake u guaha fitme na inestudia `nai makonfitma relasion chetnot kanset gi taotaota siha yan presenten PCB gi fihon niha.

Strictly a personal view. John S. DelRosario Jr. is publisher of Saipan Tribune.

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.