`Nai mas didog probleman ekonomia

By
|
Posted on Nov 09 2000
Share

Kada birada ta pega papa` gi edda` talañgata man-ekuñgog hafa masusesede giya Japon yan Asia gi bandan ekonomia.

Kada malagnos na`magof na resutta na esta muna`lo tatte ekonomian i bisinuta siha piot Japon, man-sen magof hit sa` siempre u fatto mage i poñgpuñg benefision metgot na ekonomian Japon.

Lao hoñggeyo`, afañielos, trabiha i esperansa `nai ta pega hafa hineñgogta ti areglalao. Hombre mismo ekonomistan Japon siha mananae` tiempo i bihu yan nuebo na sisteman ekonomia na u afagcha` gi halom `nos kuantos años.

Mampos taftaf hit man-manugoñg gi asunto `nai ti kabales kinemprendeta hafa magahet sustansian todo animon Japon umaregla tatte ekonomiaña. Magahet na kada matompu` Japon, kontodo hita esta mañgikilulog tulompu.

Yangin Japon matompu`, guaha pineloña salape` gi un` banda para u kubre nesessidatña. `Nai hita sumufa` i mattiñgan, entre ta hohoflag iridan tataotaota ya sige man-nañgo hit gi tadoñg na chubasko takeke lie` maseha puntan tano`.

Poble mina yan fiñkas i tano`ta ayo na rason na gigon guaha yinaoyao gi kinalamten ekonomian Japon yan nasion siha giya Asia, hita mas man-pinalo`pu` didog na chinatsaga sa` taya` guinahata.

Ta diseseha na i leksion ni fumatoigue hit deste tres años malofan u ta atetuye pumetsige mas antao siha na plano, espesiatmente gi maprotehen i dididi` na pottanmonedan Marianas.

Talie` ha` na mas menos i salape` gi kahan publiko piot pago na sakan. Gi mismo tiempo, mas kahulo` i nesessidat setbision publiko. Ti bumalansia i pesadot guine na patte. Mientras mas poduñg ekonomiata, mas menos fondun publiko, mas makat para ta kubre nesessidat i taotaota siha gi todo tres islas.

Taya` esta dibadde na amotsa

Mampos ha aminasayo` `nai ha gacha` hit indukto i asunton hinemlo`, piot `nai matto papa` gi pottanmonedan familia.

`Nai sige un` familia manman bende platon neñkano` pot para uma-ayuda malañgon niha giya Honolulu, esta misen mataho `nai hu konsidedera i mattiro ni pumalo`pu i los pobres.

Afañielos, atan ya in` ebalua kabales hafa sustansiaña este na pinadese gi `nos kuantos familiata guine. Mampos ta batbaruruye i tiempo, piot i hinemlo`ta gi hilo` un` hinasso na trabiha ti mafato tariata man-malañgo.

Pot tita tuñgo` hafa mamamaila` na debi u guaha satton na inadahe pareho ha` i hinemlo` kada uno yan lokue` gi pottanmonedan familia. Yangin para ta sige umabusa i brinabuta, siempre un` dia u fatto achakita `nai ni mona ni tatte sa` gaige hao gi ICU osino chago` na hospitat.

Dimas de un` abusa i brinabumo, maulegña un` tutuhon muna` sahñge dididi` para yangin u fatto ennao na gotpe. Nahoñg ha` nu i palabra “gotpe” para ta fan man-atan un` rato para `an siakasso na ha fatoigue hit un` didog na achake.

Añgogho na todo siempre u fan malofan guine na chalan ya ayo ha` para u fan libiano i prumepara siha para `an manginacha` un` didog na gotpe pot hinemlo`. Prepara hamyo ya bai` talo sumoyo` hamyo na in` fan mamahan segundo na health insurance para i familian miyo. Si Yuus Maase` yan ghilisow!

Disclaimer: Comments are moderated. They will not appear immediately or even on the same day. Comments should be related to the topic. Off-topic comments would be deleted. Profanities are not allowed. Comments that are potentially libelous, inflammatory, or slanderous would be deleted.