Masufan kuttura yan tradision
Un’ dañkulun achu gi hilu’ lamasa gi papa’ paderon. Diariu pinapanag ni man-dañkulun napu. Adumididi’ tinipa granun unnaiña estake maliñgu ginen i sagaña. Parehu este yan un’rau na tradision natibu. Siempre un’ dia u faliñgu pot pinanag napun diskuidu!
Namatman i manadan fabulus de chispas pot kuttura yan tradision. Todu man-togtugagag lau ni unu mumuebague’ para u esgaihon dinaña ma-abiban respetau yan un’rau na tradisionta siha. Todus mañgekuentos ya ni unu ume’ekuñgog. Haf’ na sopas fandañgo.
****
I sisteman tanu’ natibu i kada unu kabales na dueñu ni tano’ña, sientu pot sientu! Este na tradision tanu’ hagqs patte gi tradision yan kutturan natibu deste antigu na Chamorro.
Lau un’ taitai kabales i Attikulu Dose tinilaika este na tradiison tanu’. Gi kadada’ ha’ na manera, este na probiison konstitusion ha displanta yan diroga direchon kada unu dumispone propiadatña. Kau para ta sede magahet i Attikulu Dose na para u tulaika hagas tradiision natibu?
Hagas tradision natibu i uttimu na disposision gi hafa tano’ña ‘sino propiadatña. Na ti magahet na i mañainata hanae’ hit tanu’ pot satbasion? Tatnai hu huñgog herideros man-masañgane ni mañainan niha adahe na un’ bende nina’en mame tanu’ pot makromprende na ayu na fina’ fiñkas pot satbasion, ahe ti presetbasion. Tatnai lokue hu huñgog masañgane herideros na adahe na un’ bende gi ti parehumu.
Pot fabot, na para i attifisiu na hinassu pot dueñon yan disposion tanu’. Attende mismu hafa iyomu ya cha’mu plachachae’ inyon i otru. Kontodu i Saina, gi dies na tinago’ña, nina’ hassu hau mismu na muñga mamalague’ i propiadat prohimumu. Estague’ klaru ginen hilu’. Pues maila tatiye i mauleg nq tradisionta deste antigu na tiempu ni kinikibre ni tinago’ i Saina. Tana’ para i destrosiau na Attikulu Dose!
****
Iya Uropa yan Estados Unidos de America matompu’ seriosamente ekonomian niha ya mapupulan pagu ni ya Japon yan Asia hafa kinalamtetenña. Dañkulu na pinadese gi enteru elmundu yangin u basnag lokue todus ekonomia.
Mampos bahu ekonomian iya America na miyon pot miyon na tautau man-tai che’chu’. Mas ke 40 pot sientu man-mananae’ food stamps pagu. Promesan homlu’ na ekonomia yan cho’chu’ ti posible gi programna Presidente as Obama. Kanaha’ todu ha petsige mapua gi halom napun mampos megai man-sañgan ke dichu pinetsige para u adelanta linala’ i publku.
Ta padedese lokue’ didog na chinatsaga guine. Todu atlibes i promesan “Better Times”. Gaige na kada familia pagu mamatmos gi ma’tut i regulat pottanmonedan niha. Lau ni unu soplu gi mattiron fuetsau na apas utilidat kada dos semana. Kalan todus pagu empleau i CUC mientras i man-ma’gasta ma-apopotsu’ pinakat niha gi halom tituka’ taya’ planu.
Lastima i umakamu’ Covenant yan Republican. Hagas hu nañgga i fandañgu lau i uttimu hiniñgoghu, humuyuñg golai faka’! A` Saina asi’i ham maseha chatmasa i alaguan mame.
****
Estaba i amiguhu Magoo gi entalu’ kareta gi menan un’ bañku. Ha hoñgañgyu’ sa’ kontodu alifokña mabira gi otru banda. Hu atrebiyu’ fumaisen hafa guaha na hana’ atlibes todu moduña. Ilegna, “Ketu Iku sa’ hagas ha aligauyu’ i tautau bañku para u amotyu’ ni kareta yan gima’hu”. Lamegai man-ginacha’ nu este na klasen aminasu ‘sino chinatsaga.
****
I otru birada, sige kumanta silensiu, un’ sumen na’mahalañg na tunada. Dispues ilegña, “Ai, antes tres pesus ha’ i kandet. Pagu mas ke siete sientos pesus gi mes ya linala’hu mas mafondu gi tasin dibi ni tai fondu. “Kuando menos i mañeluta giya Luta yan Tinian ‘nai mas guaguan i fektos siha. A` Saina gogue ham gi fehman na tinayuyot mame!
****
Un’ poblen biha ayu ‘nai mamatitinas kebleña i lañan niyog. Diberas, ti manlie’yu’ makalamyan amku’. Deste As LItu’ esta iya Chalan Kanoa, kase tres biahe gi semana ha u’uma un’ kostat sinkuenta libra na kinacha’ niyog. Hu mente este pot makalamya ya ni unabes ‘nai hulie’ umuguñg pot yayas.
Diariu gi oran ‘las kuatro gi chatagmag, katma pat uchan, sessu humame mamokat para i gima’ Yuus. Mafattu gi hinasoghu buente para unna’ fan hassoyu’ pot diariu na tinayuyot. Megai siha ha estoriayeyu’ pot tiempon Haliman yan Españot guine. Lastima sa’ matai aksidente ya tai tiempoyu’ tumuge’ sinañganeña siha nu guahu.
****
[I]
John S. DelRosario is a regular contributor to the[/I] Saipan Tribune’[I]s Opinion Section[/I]